Symtom på skivepitelcancer
Det finns två stadier av skivepitelcancer och de ser olika ut beroende på var i huden de befinner sig:
Första stadiet
Under det första stadiet växer skivepitelcancern i överhuden. Den har inte hunnit sprida sig ned i de andra hudlagren. Skivepitelcancern kan se ut som rödaktiga, fjällande fläckar, som ibland är såriga. Fläckarna kan sitta var som helst på kroppen.
Andra stadiet
Under det andra stadiet växer skivepitelcancern ned i nästa hudlager, läderhuden. Då bildas ofta hårda och lite rödaktiga knutor som kan ha hårda hudfjäll eller vara såriga. Om ytan är sårig är den mycket svårläkt. Denna typ av skivepitelcancer uppstår vanligen i ansiktet, på händerna och på hjässan om den är kal, men kan förekomma var som helst på kroppen.
De mest allvarliga förändringar är de som bildas runt kroppens öppningar som mun, ögon, öron, ändtarm och slida.
Förebygg skivepitelcancer
Det bästa sättet att skydda dig mot skivepitelcancer är att alltid sola försiktigt. Undvik att bränna dig. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn eftersom deras hud är mycket känslig för sol.
Under sommaren är solen starkast mitt på dagen. Försök att skydda huden under dessa timmar, till exempel genom att vara i skuggan eller täcka huden med ljusa och svala kläder. Det är också klokt att sakta vänja huden vid solen, kanske att vara i solen under 15 minuter de första dagarna.
Solskyddskrämer är ett bra skydd, men inte helt säkert. Börja alltid med en hög solskyddsfaktor som du kan minska. På så sätt vänjer du din hud vid solen.
Sök vård
Om du upptäcker knutor, rödaktiga förändringar eller sår på huden som inte går över, ska du kontakta din vårdcentral för en undersökning. I de flesta fall rör det sig om ofarliga förändringar, men det är viktigt att de blir undersökta.
Behandling av skivepitelcancer
Vid det första stadiet av skivepitelcancer finns flera behandlingsmetoder. Cancern tas alltid bort så snart som möjligt för att minska risken att den växer och förstör huden runt omkring.
Cancerfläcken/knutan tas bort med skalpell och skickas för undersökning i mikroskop.
Tumören skrapas bort. För att ta bort alla cancerceller bränns eller frysbehandlas såret med en särskild teknik. Den vävnad som skrapats bort skickas för undersökning i mikroskop.
Hudcancern behandlas med radioaktiv strålning. I detta fall upprepas behandlingen med små doser strålning, ofta under några veckor. Ibland används så kallad fotodynamisk behandling. Huden smörjs först med en salva som ökar ljuskänsligheten hos tumörcellerna. Därefter belyses huden med ett särskilt rött ljus som dödar tumörcellerna.
Vid det andra stadiet av skivepitelcancer måste ibland ett större hudområde tas bort. Om det behövs kan sårytan täckas med hud från andra ställen på kroppen.
Nästan alla med skivepitelcancer botas eftersom cancern sprider sig ganska sällan. Det är ändå möjligt att en ny hudtumör utvecklas på ett annat ställe på kroppen, så det gäller att vara uppmärksam.
Skivepitelcancer är en form av hudcancer som man kan få om man ofta har bränt sig i solen. Sola därför alltid försiktigt. Kontakta din vårdcentral om du upptäcker knutor, rödaktiga förändringar eller sår i huden, som du inte känner igen och som inte går över av sig själva.
Skivepitelcancer är betydligt vanligare hos män och hos äldre människor, men på senare år har den börjat förekomma hos yngre personer. Det är den näst vanligaste formen av hudcancer efter basalcellscancer. Du kan läsa mer om basalcellscancer och malignt melanom under länkarna till höger.
Studier visar att solning ökar risken att utveckla hudcancer. Men hudcancer kan även bildas i hud som inte kommer i kontakt med solen.
Personer med ljus hud och rött hår är mycket känsliga för solens strålar. De bränner sig lättare och drabbas lättare av hudcancer.
Huden skyddar kroppen mot bakterier, virus, uttorkning och mot solens strålar. Huden består av tre olika lager:
överhuden
läderhuden
underhuden.
Skivepitelcancer uppstår i skivepitelcellerna. De ligger tätt packade i hudens yttersta lager, överhuden.
Diabetespatienter kan få smärtlindring med chili
22/3 2023 09:20
Det kan finnas många komplikationer i samband med att ha diabetes, både typ 1 och 2. En av de vanligaste följdsjukdomarna är så kallad diabetisk nervinflammation, även kallat diabetisk neuropati. Det är ett tillstånd som kan ge nedsatt känslosinne, somför
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst
