Smärta
Blåsor
Eksem
Rodnad
Synsvårigheter
Symtom
Du kan skadas av solens strålar på flera sätt, men om du skyddar dig ordentligt är det ingen fara. Då är solen till och med nyttig.
Solbränna
När du har bränt dig har huden fått för mycket UV-strålning. Huden tar skada. Då uppstår en rodnad som kallas för erytem. Solsveda är en slags lindrig brännskada. Huden blir röd, varm och svider. I värsta fall bildas det även blåsor. Vissa människor kan få soleksem. Det är en överkänslighetsreaktion mot solens UV-strålning.
Visserligen klarar huden att reparera det mesta, men den glömmer aldrig en brännskada. På sikt kan du få hudcancer. Störst är risken om man blivit bränd av solens strålar som ung. Solbränna gör också att huden åldras snabbare.
Ögonskador
Om du får UV-strålning direkt in genom pupillen kan det skada ögat på olika sätt. Oftast grumlas linsen, du får grå starr som ger försämrad syn.
UV-strålningen kan också skada näthinnan. Snö som reflekterar UV-strålning starkt kan ge snöblindhet, som beror på en inflammation i hornhinnan. Det gör mycket ont, men läker efter några dagar.
Födelsemärken
Födelsemärken eller leverfläckar är fläckar i huden med ökad pigmentering. De är oftast inte medfödda fast man kan tro det av namnet. De flesta födelsemärken är ofarliga, men de kan förändras.
Det är ibland svårt att se om det är ett farligt födelsemärke. Det kan därför vara bra att låta en läkare undersöka dem man oroar sig för. Om du upptäcker förändringar tidigt har du större chans att bli botad.
Att ta bort ett födelsemärke är enkelt och görs under lokalbedövning.
Hudcancer
Det finns tre former av hudcancer:
Basalcellscancer
Skivepitelcancer
Malignt melanom.
Malignt melanom är den allvarligaste formen.
Hudcancer är den vanligaste tumörtypen och över 45 000 nya fall rapporteras årligen. De allra flesta av dessa, cirka 40 000, är basalcellscancer som i stort sett alltid botas. Drygt 2 300 nya fall av den allvarliga formen av hudcancer, malignt melanom, uppkommer årligen i Sverige.
Antalet fall av hudcancer ökar snabbt och årtionden av solande sätter spår i cancerstatistiken. På 60-talet var kunskapen om riskerna liten och hudcancer eller malignt melanom var ovanligt. Malignt melanom är idag en av de tio vanligaste elakartade tumörsjukdomarna.
Graviditet och solning
Du kan bada och vara i solen även när du väntar barn, men var försiktig med att sola eftersom pigmentet i huden förändras när du är gravid.
Solning är förklaringen till att hudcancer ökar så kraftigt som den gör. Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form. Födelsemärken som växer och kliar kan vara tecken på skada. Vänj huden långsamt vid solen och använd solskydd. Kallt vatten, liniment, hydrokortison eller smärtstillande läkemedel kan lindra solsveda.
Solens strålar är en förutsättning för att vi ska kunna leva på jorden. Solen sänder radiovågor, värme, ljus, UV-strålning, och röntgenstrålning. Största delen av solens strålar består av värme och ljus.
Ozonskiktet
Ozonskiktet är till för att skydda jorden. Ozonskiktet filtrerar bort all den UV-strålning som är mest skadlig för jorden. Den mest kortvågiga UV-strålningen är farligast.
På senare tid har ozonskiktet skadats genom utsläpp. Delar av norra halvklotet är drabbade.
UV-strålning
UV-strålningen delas upp efter våglängd i UVA, UVB och UVC. Bara UVA och delar av UVB når jordytan. Det mesta av UVB och allt UVC stoppas av ozonskiktet och når aldrig jorden.
UVA
UVA är en långvågig UV-strålning. Det är den strålning som gör huden brun och tjockare. Den tränger långt ned i huden och kan skada hudens elasticitet. UVA-strålning kan också ge cellskador. Den påverkas bara lite av hur högt solen står, av breddgrad, årstid och tid på dagen.
UVB
UVB är den kortvågiga UV-strålningen. Den gör att pigmentcellerna bildar pigment och att överhuden blir tjockare. Det är viktigt för att vår hud ska skyddas.
Om du får för mycket UVB blir huden röd och skadad. UVB är starkt beroende av solens höjd. Ju högre solen står på himlen desto mer UVB-strålning.
UVC
UVC är den mest kortvågiga delen av UV-strålningen och når inte jordytan. Den filtreras bort helt av ozonskiktet och bidrar också till att bygga upp ozonskiktet.
Förebyggande
Det är bra att långsamt vänja huden vid solen. Det kan du göra genom att vara ute mycket under vintern och våren.
Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd.
Solskyddskrämer med hög skyddsfaktor skyddar mot brännskador i huden om de används på rätt sätt, men det finns inget bevis för att de effektivt skyddar mot hudcancer.
Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form.
Allmänna råd
Sola långsamt, undvik att bli röd.
Undvik solstrålningen när den är som är mest intensiv mitt på dagen, mellan klockan 11.00 och 15.00.
Använd luftiga kläder i naturmaterial och solhatt som solskydd.
Använd solskyddsmedel som ett komplement till kläder och smörj in i tjocka lager.
Barn mår bäst i skuggan eller med täckande kläder och solhatt.
Har du anlag för soleksem bör du vara extra försiktig med solen.
Var i skuggan när solen är som starkast. Du blir brun även där och minimerar risken att bli bränd.
Sola förmiddagar eller sena eftermiddagar.
När du är utomlands bör du använda solskyddsmedel med minst faktor 15.
Glöm inte att smörja in fötter, ovansidan av handen, öron, bakom öron och vid kanten av baddräkten eller badbyxorna.
Vind, vatten och små lätta moln tar inte bort UV-strålning.
Söder om alperna kan man bli bränd även i skugga och mulet väder.
Egenvård
Har du bränt dig kan du kyla huden med kallt vatten eller ett kylande liniment. Solsveda kan lindras med hydrokortison som också hjälper mot klådan vid soleksem. Är solsvedan mycket svår kan du ta ett smärtstillande medel.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral eller närakut om du har fått en svår solskada som är större än din handflata och det har bildats blåsor eller om ett barn har blivit mycket solbränt.
Stora skillnader i timpris för hemtjänst
30/3 2023 09:40
Socialstyrelsen har undersökt kostnaden som invånare i landets kommuner får betala för en timmes hemtjänst. Sammanställningen visar att de flesta kommuner tar mellan 200 och 400 kronor i timmen, där 32 procent tar 201?300 kronor och 49 procent tar 301?400
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst