Fibromyalgi

Symptom för Fibromyalgi

Muskelvärk
Nedstämd/Deprimerad
Smärta
Sömnsvårighet
Trötthet
Huvudvärk
Magont

Symtom
Hur och var det gör ont varierar från person till person. De flesta med fibromyalgi har bättre och sämre perioder. De flesta har ont hela tiden, både i arbete och i vila, medan vissa har korta perioder utan smärta.

Ofta börjar fibromyalgin som en smärta vilken sprider sig till alla kroppens delar. Värken är molande, ibland svidande och brännande. Värken sitter oftast i musklerna, men kan också kännas i leder, ligament och skelett.

Vissa kroppsdelar drabbas värre än andra, till exempel nacke, axlar, nedre delen av ryggen, händer och fötter. Du kan få mer ont när du använder musklerna. Det är inte heller ovanligt att muskulaturen lättare tröttas ut. Många med fibromyalgi känner sig också stela i musklerna, framför allt på morgonen.

Förutom symtom från musklerna kan du som har fibromyalgi ofta känna symtom från andra organ. Vanligt är till exempel trötthet, magbesvär och huvudvärk. Tröttheten kan bero på sjukdomen i sig, men också på att du sover sämre när du har ont.

En del av dessa allmänna symtom kan bero på att intensiv och långvarig smärta påverkar hela livet; familjeliv, arbete och fritid. Att leva med ständig värk påverkar naturligtvis känslolivet och kan göra att du blir nedstämd och orolig. Många oroar sig för att inte kunna fortsätta med sitt arbete.

Sjukdomen Fibromyalgi

Fibromyalgi kännetecknas av molande värk, ömhet och trötthet i musklerna på flera ställen i kroppen. Särskilt i nacke, axlar, nedre delen av ryggen eller i händer och fötter. Du kan även känna dig trött, ha problem med magen eller huvudvärk. Om du har långvarig värk i muskler eller leder bör du kontakta din vårdcentral.

Fibromyalgi kan ha flera orsaker, ingen vet ännu säkert vad sjukdomen beror på. Den senaste forskningen inom området talar för att en viktig faktor bakom smärtan och smärtkänsligheten är en obalans i kroppens egna smärthämmande system. Fibromyalgi kan börja med en skada efter en olycka eller efter en infektion med värk i nacke, skuldror eller i ryggen. Ärftliga faktorer och stress kan ha betydelse.

Okunskapen om fibromyalgi har inneburit att många med sjukdomen har känt sig ifrågasatta och inte tagna på allvar. Men med en ökad kunskap och nya vetenskapliga framsteg förbättras ständigt situationen för personer med fibromyalgi.

Om du har fibromyalgi är du ofta mer smärtkänslig även på ställen i kroppen som inte värker.

Cirka 2 procent av befolkningen lider av fibromyalgi. Åtta av tio är kvinnor. De flesta som får sjukdomen är mellan 30 och 50 år.

Behandling för Fibromyalgi

Egenvård
Fysisk aktivitet på lagom nivå gör kroppen starkare och mer uthållig. Det gör det lättare att leva med värken. Promenader, cykling och vattengymnastik fungerar bra för många med fibromyalgi. Fysisk aktivitet hjälper också till att förbättra sömnen. Att träna avspänning kan också göra att du mår bättre.

Sök vård
Vänd dig till din vårdcentral om du har långvarig värk i muskler och leder som inte släpper.
Undersökning
Det finns inga prover att ta som visar på fibromyalgi. Läkaren utgår i stället från de symtom du beskriver. För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos, har man tagit fram vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska kunna fastställa fibromyalgi:

du ska ha en spridd värk i kroppen
du ska ha haft smärtan i minst tre månader
speciella punkter på kroppen ska göra ont när man trycker på dem, så kallade ”ömma punkter”
annan sjukdom ska uteslutas, varför läkaren oftast behöver ta prover.
Behandling
Sjukdomen utvecklar sig olika från person till person. En del blir bra redan under de första åren, men de flesta har kvar smärtan.

Det finns ingen behandling som botar fibromyalgi. Däremot är det viktigt att du får rätt diagnos och att du skaffar dig kunskap om sjukdomen. Grundprincipen för att du ska kunna leva med fibromyalgi är att du lyssnar på din kropp och accepterar att den sätter gränser. Du måste anpassa ditt liv efter sjukdomen. Du får känna efter för att lära dig vad du orkar och klarar av.

När det gäller smärtan finns olika behandlingsmetoder. Det finns läkemedel, men det är svårt att få en bra effekt under längre perioder. Dessutom finns risken för biverkningar. Andra metoder är mjuk massage, akupunktur eller elektrisk nervstimulering.

Det finns många olika grupper inom sjukvården som kan vara till stöd och hjälp. Läkare, sjukgymnast och arbetsterapeuter kan hjälpa dig med träningsprogram och rutiner som gör det lättare både hemma och på arbetet.

Nyheter