Sjukdom - Hjärna och nervsystem
Om sjukdomenBehandling
Feber
Förvirring
Illamående
Kräkningar
Kramper
Medvetslöshet
Utslag
Huvudvärk
Stel
Talsvårigheter
Symtom vid hjärn- och hjärnhinneinflammation
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan ge liknande symtom: feber, huvudvärk, illamående, kräkningar och allmän sjukdomskänsla. Det är också vanligt att den som drabbas känner sig stel i nacken och är känslig för ljus.
Hos spädbarn och barn kan symtomen vara otydligare. Det gäller också för äldre och personer med nedsatt immunsystem.
Hjärnhinneinflammation – bakterier
Om infektionen är orsakad av bakterier är symtomen ofta mera uttalade och allvarligare än om orsaken är virus. Den som drabbas av denna mycket allvarliga form av hjärnhinneinflammation kan också få utslag som är röda eller purpurfärgade.
Hjärninflammation
Vid hjärninflammation föreligger samtidigt symtom som tyder på störningar av hjärnans funktion. Det kan röra sig om beteendeförändringar, förvirring, påverkat tal, kramper och nedsatt kraft eller känsel.
I svåra fall kan den som är sjuk bli omtöcknad eller tappa medvetandet.
Förebyggande
Det går vanligen inte att förebygga hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Men som alltid ska man försöka undvika att träffa personer som har en infektion. Detta gäller särskilt äldre och infektionskänsliga. Vid utbrott av så kallad epidemisk hjärnhinneinflammation kan smittskyddsläkaren i länet besluta om vaccination mot den meningokockbakterie som är orsaken till dessa i Sverige idag ovanliga utbrott.
Vaccination
Det går att vaccinera sig mot det fästingburna TBE-viruset.
Sök vård
Vänd dig omgående till akutmottagning på sjukhus om du eller någon i din omgivning har tecken på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Det kan vara svår huvudvärk i kombination med feber, nackstelhet och överkänslighet mot ljus.
Undersökning vid hjärn- eller hjärnhinneinflammation
Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning och tar prover för att ta reda på orsaken bakom symtomen. Läkaren kan ofta också ställa diagnosen utifrån de symtom som du har.
Prov från ryggmärgsvätskan visar om det är en inflammation och om den är orsakad av virus eller bakterier. Vid misstanke om hjärninflammation görs vanligen också en undersökning av hjärnan med datortomografi eller magnetkamera. Sådana undersökningar kan också ibland utföras för att utesluta andra orsaker bakom symtomen som hjärnblödning eller tumör.
Behandling av hjärn- eller hjärnhinneinflammation
Patient med hjärn- eller hjärnhinneinflammation behöver ofta läggas in på sjukhus.
Läkemedel
Inflammationer som orsakas av bakterier behandlas med olika sorters antibiotika som ges genom en injektion eller som dropp.
Det finns också läkemedel mot hjärnhinneinflammation och hjärninflammation som orsakats av vissa virustyper, till exempel herpesvirus.
Är det annat som orsakat hjärn- eller hjärnhinneinflammationen får sjukdomen läka ut av sig själv. Man ger medicin för att sänka feber och lindra smärta.
Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid hjärn- eller hjärnhinneinflammation.
Eftervård
Vid svårare fall av hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan man få besvär som finns kvar sedan sjukdomen försvunnit. Det kan vara huvudvärk, yrsel, koncentrationssvårigheter eller försämrad hörsel. Rehabilitering i form av sjukgymnastik, arbetsterapi eller språkträning kan behövas för den som varit allvarligt sjuk.
Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.
Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation uppträder ofta plötsligt utan annan föregående sjukdom. De kan också komma som följdsjukdom efter andra infektioner eller sjukdomar, som till exempel öroninflammation eller lunginflammation.
Hjärnhinneinflammation
Mellan hjärnan och skallbenet finns ett hålrum som innehåller vätska och som omges av hjärnhinnorna. Det är det här området som blir inflammerat om du drabbas av hjärnhinneinflammation. Smittan kan komma från någon annan infektion i kroppen och nå hjärnhinnorna via blodet eller skallens ben.
Den vanligaste formen av hjärnhinneinflammation är den som orsakas av virus. Det kan vara fråga om smittämnen som förs över från person till person. Ibland förekommer epidemier. TBE-virus och borreliabakterien överförs via fästingbett. Båda kan orsaka hjärnhinneinflammation.
Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier är ovanligare men allvarligare.
Hjärninflammation
Hjärninflammation är en sjukdom i själva hjärnvävnaden. Hjärninflammation kan komma som en följdsjukdom till andra virussjukdomar som luftvägsvirus, vattkoppor eller herpes.
TBE-virus kan orsaka hjärninflammation hos både barn och vuxna. Hos små barn blir symtomen av TBE-viruset vanligen lindrigare.
Studie: Långvarig fasta kan ha negativa effekter
2/3 2023 17:40
Våldsam ökning av antalet i monocyter Först analyserade forskarna blodprover från fem möss som inte hade fått någon föda på 24 timmar. En jämförelse med blodprover från möss som hade ätit normalt visade att de fastande mössen bara hade en tiondel så många
Läs mer här
Här tjänar undersköterskor bäst