Hjärtklaffsjukdomar

Symptom för Hjärtklaffsjukdomar

Feber
Hjärtklappning
Svimning
Yrsel
Bröstsmärta
Andningsvårighet

Symtom vid hjärtklaffsjukdomar
Tecken på klaffsjukdomar är försämrad kondition, andningsbesvär, bröstsmärtor, yrsel, svimning eller hjärtklappning. Feber kan ingå i sjukdomsbilden.

Till en början, när klaffelen är små, ger de inga symtom alls. När felen blir större kommer först symtom vid tyngre ansträngning och med tiden vid allt mindre ansträngning. Så småningom, om hjärtat börjar svikta, kan du få symtom även i vila.

Symtomen kan också uppträda akut beroende på vilken orsak som ligger bakom. Det kan exempelvis vara hjärtinfarkt på grund av en akut blodpropp, eller en aggressiv infektion som snabbt förstör en klaff med akut hjärtsvikt som följd.

Behandling för Hjärtklaffsjukdomar

Förebygga hjärtklaffsjukdom
En del klaffel kan förebyggas, men inte alla.

Det viktigaste att tänka på om du vill vara frisk så länge som möjligt är att inte röka. Du bör motionera minst 30 minuter – helst 60 minuter – om dagen, äta medelhavskost, det vill säga mycket grönsaker, fisk, nötter, vegetabiliska fetter och frukt men lite mindre mejeriprodukter och kött.

Du bör också undvika stress så gott det går och se till att sova bra och tillräckligt mycket varje natt.

God tandhygien kan förmodligen minska risken för infektioner i hjärtat.

Sök vård
Akut
Du ska alltid ringa 112 efter ambulans om du:

får en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter
får en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter
får bröstsmärtor och samtidigt känner andnöd, är kallsvettig eller har hjärtklappning
får plötsliga svåra andningsbesvär i vila
svimmat vid ansträngning eller i vila utan uppenbar orsak
får feber i kombination med andningsbesvär
vet att du har någon hjärtsjukdom och plötsligt blir sämre.
Vårdcentral
Om du får tungt att andas och/eller om det gör ont i bröstet vid måttligt tung ansträngning, men problemen går över inom 15 minuter när du vilar bör du ta kontakt med din husläkare så snart som möjligt.

Undersökning vid hjärtklaffsjukdom
Läkaren gör en kroppsundersökning. Den är viktig för att bedöma allmäntillståndet och han eller hon lyssnar på hjärta och lungor, mäter blodtrycket med mera.

Vid klaffsjukdom ändras blodets normala flöde och blir mer virvlande. Då uppstår ett blåsljud som läkaren hör med hjälp av ett stetoskop. Det finns också helt ofarliga blåsljud.

Ekg och blodprover ingår i alla hjärtundersökningar.

Hjärtultraljud är basen i diagnostiken av klaffel. Där bedömer man klaffarna och blodets passage. Vid klafförträngning ökar blodets hastighet. Läckage syns som ett backflöde. Man bedömer inte bara klaffarna utan även hur hjärtat arbetar, hjärtrummens dimensioner och väggtjocklek med mera för att få en totalbild av hur allvarligt klaffelet är.

Arbets-ekg kan också ingå, liksom kranskärlsröntgen för att kartlägga kranskärlen.

Behandling vid klaffel
Lindriga och måttliga klaffel följs upp med regelbundna ultraljudsundersökningar. Uttalade klaffel som ger symtom eller påverkan på hjärtat ska opereras.

Den vanligaste operationsmetoden är att kirurgen opererar bort den hjärtklaff som inte fungerar bra. Den ersätts med en mekanisk eller biologisk klaffprotes. Man kan även laga en del läckande klaffar.

På senare tid har man även infört nya tekniker med klaffbyte via blodkärlen så att man slipper öppna bröstkorgen. Dessa behandlingsmetoder är bara aktuella i vissa fall.

Man måste också behandla grundorsaken till klaffelet och eventuella andra hjärtsjukdomar som man kan ha.

Klaffproteser
En mekanisk klaffprotes består av metallskivor som öppnas och stängs av blodströmmen. Fördelen är att flödet blir maximalt och att protesen håller livet ut. Nackdelen är livslång behandling med blodförtunnande medicin.
En biologisk klaffprotes tillverkas av hjärtvävnad från gris eller kalv och syntetiskt material. Fördelen är att blodförtunnande läkemedel inte behövs. Nackdelen är att den inte håller lika länge och ger inte lika bra passage för blodet.

Sjukdomen Hjärtklaffsjukdomar

Hjärtklaffsjukdomar är ett samlingsnamn för tillstånd då hjärtklaffarna blivit förträngda eller börjat läcka. I hjärtat finns fyra klaffar vilka fungerar som ventiler för att hindra blodet från att pumpas i fel riktning. Klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Med tiden blir man mer andfådd och trött samt får nedsatt kondition. Vid lindriga besvär kan du vända dig till vårdcentralen. Om du plötsligt blir andfådd mycket snabbare vid ansträngning eller får ont i bröstet ska du söka akut vård.

Hjärtklaffsjukdomar innebär att hjärtklaffarna är förträngda eller att de läcker:

Vid förträngning blir det svårt för blodet att passera den trånga klaffen.
Vid läckage backar en del av det blod som skulle rinna framåt i stället bakåt.
Aortastenos
Aortastenos, det vill säga förträngning i aortaklaffarna, är den vanligaste hjärtklaffsjukdomen. Den beror oftast på åldersförändringar där klaffseglen blir förkalkade och stela och öppnar sig dåligt.

Mitralisinsufficiens
Det näst vanligaste felet är mitralisläckage. Det innebär att mitralisklaffen läcker på grund av att klaffseglen inte sluter tätt när de är stängda. Orsakerna till detta klaffel kan vara flera, till exempel åldersförändringar i själva klaffarna, infektion som förstör klaffarna, hjärtinfarkt som förstör de delar som spänner ut mitralisseglen eller hjärtvidgning där klaffseglen inte räcker till för att täcka öppningen.

Aortainsufficiens
Aortaklaffläckage är det tredje vanligaste klaffelet. Det kan vara en del i aortastenos, bero på bindvävssjukdomar i aorta eller en infektion i klaffarna.

Tricuspidalissufficiens
Tricuspidalisläckage beror oftast på lungsjukdomar, men infektion hos missbrukare som använder sprutor kan också förstöra klaffen.

Mitralisstenos
Mitralisstenos är ovanligt i Sverige, men förekommer i de delar av världen där reumatisk feber är vanlig.

Nyheter