SLE (systemisk lupus erythematosus)

Symptom för SLE (systemisk lupus erythematosus)

Feber
Ledvärk
Minnesluckor
Trötthet
Viktminskning
Utslag
Håravfall
Munsår

Symtom på SLE
SLE kan ge många olika symtom och besvären kan likna många andra sjukdomar. SLE yttrar sig också olika hos olika personer. I de flesta fall får man bara några få av de typiska tecken som hör till sjukdomen. Symtomen kommer och går i skov, beroende på hur aktiv sjukdomen är.

De vanligaste symtomen är:
-trötthet, feber och viktminskning
-ont i lederna
-ont i musklerna
-inflammation i senorna
-utslag på huden
-solkänslighet
-håravfall
-sår i munnen
-njurinflammation
-symtom från nervsystemet, som till exempel huvudvärk, minnessvårigheter och nedsatt inlärningsförmåga
-blodförändringar
-hjärt- eller lungsäcksinflammation
-inflammation i blodkärlen
-Raynauds fenomen (blodkärlen i fingrar eller tår drar ihop sig vid kyla).
Eftersom SLE kan likna så många andra sjukdomar kan olika läkare ha olika åsikter om vilken sjukdom det är. Om det finns misstanke om SLE bör en reumatolog göra bedömningen.

Behandling för SLE (systemisk lupus erythematosus)

Behandling av SLE
Läkemedel
Den medicinska behandlingen har som mål att dämpa symtomen.

Inflammationsdämpande läkemedel minskar smärtorna och stelheten. De används framför allt när lederna är inflammerade.

För att försöka både lindra och förhindra nya SLE-skov används samma mediciner som används mot malaria. De används i första hand för att minska besvären från leder och hud.

Kortison har en stark inflammationsdämpande förmåga och kan dämpa inflammation i nästan alla organ i kroppen. Eftersom kortison, framför allt i höga doser, ger biverkningar är det bäst med en så låg kortisondos som möjligt. Exempel på vanliga biverkningar av kortison är viktuppgång och benskörhet.

Så kallade immunhämmande läkemedel används när viktiga organ är angripna eller när inflammationen kräver alltför höga doser kortison.

SLE innebär en viss ökad risk för blodpropp och den risken motverkas med blodförtunnande behandling.

Eftersom aktiv SLE verkar öka risken för hjärt-kärlsjukdomar är det viktigt att läkaren kontrollerar blodtryck och blodfetter och behandlar när det krävs.

Kroppens normala sätt att bygga upp skelettet är att röra på sig. Smärtor i leder och muskler gör att det kan vara svårt. Behandling med kortison under långa perioder bidrar också till att skelettet urkalkas. Många som har SLE får kalk- och D-vitamintillskott för att motverka urkalkningen. De som drabbas av svår benskörhet kan få behandling med mediciner.

Sjukdomen SLE (systemisk lupus erythematosus)

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt, trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra ledvärk och andra besvär. Sök vård om du misstänker SLE.

SLE uppstår när immunförsvaret angriper organ i den egna kroppen och orsakar inflammation. Sjukdomen räknas till de reumatiska systemsjukdomarna. Med systemisk menas att sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ.

Det finns ett klassiskt kännetecken för SLE. Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett” och syftar på det röda, fjärilsformade utslaget över näsan och kinderna. Men det är långt ifrån alla med SLE som utvecklar fjärilsutslaget.

I Sverige finns omkring 5 000 personer med SLE. Varje år insjuknar cirka 400 personer.

Sjukdomen är till viss del ärftlig. Var tionde person med SLE har en nära släkting som också har sjukdomen. Men ärftligheten är inte den enda förklaringen. UV-ljus, läkemedel, infektioner och rökning kan också bidra till att sjukdomen utvecklas.

Kvinnliga hormoner, som till exempel östrogen, ökar risken för att utveckla sjukdomen. Nio av tio med SLE är kvinnor. Sjukdomen blossar ofta upp under eller efter graviditeten eller under en amningsperiod. Personer med SLE bör inte använda östrogenhaltiga p-piller.

Nyheter