Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning av ryggmärgen som kan leda till fysisk och psykisk funktionsnedsättning. I de fall då ryggmärgsbråcket inte täcks av hud opereras barnet inom två till tre dygn efter förlossningen. För att minska risken för ryggmärgsbråck rekommenderas kvinnor som vill bli gravida att ta B-vitaminet folsyra.

Parkinsons sjukdom orsakas av att nervceller i hjärnan som producerar dopamin bryts ned. Huvudsakliga besvär är långsamhet, skakningar och stelhet. Sjukdomssymtomen kan dock effektivt behandlas med läkemedel. Regelbundna vanor och motion gör det lättare att klara det dagliga livet. Sök vård om du drabbas av motoriska störningar som långsamhet och skakningar.

Restless legs syndrome, RLS, kallas på svenska rastlösa ben. Ungefär 5-10 procent av alla vuxna svenskar har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen. Om dina symtom är besvärande kan de behandlas med läkemedel.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som rubbar hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Den som har narkolepsi drabbas av plötsliga sömnattacker, oftast flera gånger per dag. Det finns läkemedel som dämpar symtomen vid narkolepsi. Kontakta din husläkare om du har symtom på sjukdomen.

Pannlobsdemens kallas de demenssjukdomar som drabbar hjärnans främre del. Språkstörning i form av ordfattigdom och förändringar av personligheten är tidiga tecken på pannlobsdemens, medan minnet ofta fungerar bra i början av sjukdomen. Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller om du är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en […]

Ms, multipel skleros, är en sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa symtomen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att […]

Koma betyder att en person är medvetslös och att det inte är möjligt att få kontakt med honom eller henne. Ring genast 112 för att larma ambulans. Om personen inte andas ska du kontrollera luftvägarna och överväga att ge mun-till-mun-andning. Om personen inte har någon puls ska du börja med hjärt- och lungräddning. Under tiden […]

Ont i huvudet har de allra flesta människor haft. Huvudvärken är för det mesta ofarlig och går över av sig själv eller med hjälp av enkla värktabletter. Om du har återkommande huvudvärk eller värk som inte försvinner ska du kontakta din vårdcentral. Vid plötslig och svår huvudvärk ska du vända dig till sjukhusets akutmottagning.

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Hortons huvudvärk innebär återkommande attacker av mycket intensiv huvudvärk som uppträder på ena sidan av huvudet. Attackerna kommer en eller flera gånger per dygn, ofta nattetid, under perioder om flera veckor eller månader. Då bör du undvika vissa läkemedel, alkohol och rökning. Huvudvärken är mycket intensiv och obehaglig men ofarlig. Det finns bra behandling som […]

Hjärntumör kan ge många olika besvär från krampanfall och huvudvärk till personlighetsförändring. Hjärntumör behandlas med operation och ibland med strålbehandling och cellgifter. Kontakta din vårdcentral vid återkommande huvudvärk, illamående och kräkningar, vid balansstörningar eller episodiska störningar av rörelseförmågan, synen, talet och känseln men också om du får minnesluckor eller förändring av din personlighet.

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får du om du har haft upprepade epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Den typen av anfall kallas oprovocerade. Kontakta vårdcentralen om du misstänker epilepsi.

Dubbelseende är mycket besvärande och förekommer i sin typiska form när du ser med båda ögonen men kan även förekomma på ett öga. Om du ser dubbelt, ta kontakt med en vårdcentral eller ögonläkare. Har du samtidigt andra besvär, som yrsel, bör du söka akut sjukvård.

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling. Om du misstänker demens, ta kontakt med vårdcentralen för en första undersökning.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) är en sjukdom som påverkar hjärnan. Sjukdomen ger en snabbt utvecklad demens. Det finns inga kända behandlingar för att bota CJD som är en dödlig sjukdom.

Chock är ett livshotande tillstånd när blodtrycket sjunker kraftigt och cirkulationen av blod och syre i kroppen minskar. Orsakerna kan exempelvis vara yttre eller inre blödningar, uttorkning, brännskador, otillräcklig hjärtfunktion eller kraftig allergisk reaktion.

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom. Det vanligaste symtomet på Alzheimers sjukdom är att närminnet blir sämre. Det går att lindra symtomen och bromsa sjukdomens utveckling med läkemedel. Kontakta vårdcentralen om du eller din anhörige har haft minnesstörningar under längre tid än en månad.

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en förlamningssjukdom. Förlamningssymtomen beror på att de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd, och ingen bot finns. Men några av besvären kan behandlas. Kontakta husläkare i första hand om du får besvär som liknar ALS.

Yrsel kommer av en störning i balansfunktionen. Det finns många orsaker till yrsel, men för det mesta är den ofarlig. Kontakta din vårdcentral om du är yr och mår illa samtidigt som du hör lite sämre på ena örat. Om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv måste du akut till sjukhus.

Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt med blod. Att svimma är sällan tecken på något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller […]

TIA, transitorisk ischemisk attack, innebär att en del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist. Orsaken är en övergående blodpropp i hjärnan. Ring genast 112 om du eller en närstående känner en plötslig domning, förvirring, synstörning eller får problem att gå. Med tidig diagnos och behandling går det att minska risken för en senare stroke.