Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Tarmvred, ileus, beror på att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm. Orsaken kan vara att tarmrörelsen har stannat av eller att det finns ett hinder som gör att det blir stopp i tarmen. Om du har tarmvred får du ont i buken och magen sväller upp. Är orsaken ett hinder är illamående och kräkningar […]

Drygt hälften av alla som får skrumplever får det på grund av en alldeles för stor alkoholkonsumtion. Andra orsaker till skrumplever är leverinflammation, hepatit, ämnesomsättningsstörningar och vissa läkemedel. Om du misstänker skrumplever kontakta vårdcentral. Det går inte att reparera de skador som skrumplever ger, men symtomen kan lindras.

Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta den förlorade vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du köpa på apoteken. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.

Magsjuka, eller maginfluensa, är när du plötsligt mår illa, får ont i magen och känner dig sjuk. Många kräks, får diarré och lite feber. God hygien förebygger magsjuka. Ersätt gärna vätskan du förlorar med vätskeersättning från apoteket. Du bör söka vård om du känner dig slö och kissar mindre än normalt, har hög feber och/eller […]

Magkatarr, dyspepsi, är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen, maggropen. Magkatarr kan utlösas av till exempel olämplig mat, stress och alkohol. Försök därför att förändra din livsstil om du har tecken på magkatarr. Kontakta akutmottagningen om du kräks blod eller har blod eller slem i avföringen.

Illamående och kräkningar kan bero på många saker, till exempel matförgiftning, att du är gravid eller någon sjukdom. God handhygien och rätt hantering av maten är bästa sättet att förebygga besvär från mat. Om du är orolig och inte vet varför du mår illa och kräks bör du kontakta vårdcentralen, i vissa fall akutmottagning.

Halsbränna svider och bränner i bröstet och du får sura uppstötningar. Det är ofarligt i de flesta fall och du kan bli bättre med förändrade levnadsvanor. Kontakta en akutmottagning om du har svåra magsmärtor eller kräkningar som liknar kaffesump.

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Bechterews sjukdom, pelvospondylit, är en inflammatorisk ledsjukdom som drabbar ryggraden, men ibland blir även andra leder och muskelfästen angripna. Du kan känna dig stel när du till exempel vaknar på morgonen. Smärtan lättar ofta när du rört på dig en stund. Sjukdomen kommer i skov, vilket betyder att du periodvis kan ha mindre värk.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Diarré är när du flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Du kan ofta själv behandla diarrén genom att dricka vätskeersättning och undvika mjölkprodukter. Sök vård om du har diarré längre än sex dygn, har blod i avföringen, går ner i vikt eller nyss varit utomlands och arbetar med livsmedel.

Njursvikt, som kan vara akut eller kronisk, betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Symtom kan bland annat vara svullnader, andnöd och högt blodtryck. Framför allt om tillståndet har kommit hastigt, ska du vända dig till akutmottagning. Om symtomen har kommit mer smygande och du inte är kraftigt påverkad bör du ta kontakt med […]

Akut bukspottkörtelinflammation kan du få om du dricker för mycket alkohol eller om du har en gallstenssjukdom. Det gör mycket ont högt upp i magen. Ibland strålar smärtan ut i ryggen, mellan skulderbladen. Kontakta vården vid akuta besvär av den här typen.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Mjältbrand, även kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med.

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Gulsot eller hepatit är en leverinflammation. Vanligast i Sverige är hepatit A, B eller C. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan de två andra främst smittar via blod. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula. […]

Gula febern är en mycket allvarlig virussjukdom som fått sitt namn av att sjukdomen bland annat angriper levern och att man i typiska fall blir gulfärgad i huden. Sjukdomen överförs med myggbett. Det finns ingen behandling mot virusinfektionen, men det finns ett effektivt förebyggande vaccin som skyddar i 10 år. Vid hög feber och frossa […]

Mensvärk känns mest i nedre delen av magen. Ibland strålar smärtan ut i ljumskarna, ner i låren eller ut i korsryggen. Mensvärk är särskilt vanligt bland yngre kvinnor. Sök vård om du får mer ont vid mens och/eller om mensen förändras på annat sätt.

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Algförgiftning, eller algtoxinförgiftning, kan du drabbas av om du badar i havs- eller sjövatten som har blommande alger. De giftiga algerna blommar på sommaren när vattnet är som varmast. De vanligaste besvären är klåda, huvudvärk och magsjuka. Rör inte vatten där alger blommar kraftigt. Vänd dig till sjukhusets akutmottagning om du misstänker att du drabbats […]

Uttorkning är ganska ovanligt i Sverige idag – utom under värmeböljor då temperaturen även nattetid ligger över +20 grader Celcius. De flesta som blir uttorkade är äldre och personer som anstränger sig fyskiskt trots hög temperatur, till exempel vid maratonlopp. Vanliga tecken, förutom törst, är trötthet, svaghet, förvirring, huvudvärk, yrsel och illamående. Är någon kraftigt […]

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Paniksyndrom är när man har plötsliga och återkommande panikattacker utan någon egentlig orsak. Under en panikattack känner man en intensiv rädsla, skräck eller obehag. Man kan få hjärtklappning, svårt att andas, darrningar och yrsel. Attacken varar några minuter. Paniksyndrom behandlas med kognitiv beteendeterapi och läkemedel, så kallade antidepressiva läkemedel.

Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder i livet, till exempel i tonåren, är det vanligare att vi känner oss nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression. Försök att prata med någon du känner förtroende för om du är ledsen.

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.

Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symtomen hos kvinnor kan ibland variera. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symtomen vara mycket diffusare, som till exempel andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående. Rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och […]

Huggormen är den enda vilda giftiga ormen i Sverige. Om du blir biten, se till att den kroppsdelen hålls stilla. Du ska alltid uppsöka vårdcentral eller sjukhus för att få vård.

Kortvarig medvetslöshet är det tydligaste tecknet på hjärnskakning. Ibland är den så lätt och kortvarig att den är knappt märkbar. Vanlig hjärnskakning är inte farlig, men du bör undersökas på sjukhus så att man kan utesluta en blödning i hjärnan. Efteråt bör du undvika hård fysisk träning och alkohol för att ge hjärnan möjlighet att […]

Ta bort gadden om du kan. Sätt på lindrande vätska, kräm eller läkemedel och gärna plåster. Besvären minskar normalt inom ett dygn. Ring 112 om personen som blivit stucken är allergisk, reagerar kraftigt, har blivit stucken i munnen eller om ett barn blir stucken på flera ställen.

Om någon blivit förgiftad ska du ringa 112 och begära giftinformation för att få råd om vad du ska göra. Ring genast – invänta inte symtom på förgiftning.

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Hjärntumör kan ge många olika besvär från krampanfall och huvudvärk till personlighetsförändring. Hjärntumör behandlas med operation och ibland med strålbehandling och cellgifter. Kontakta din vårdcentral vid återkommande huvudvärk, illamående och kräkningar, vid balansstörningar eller episodiska störningar av rörelseförmågan, synen, talet och känseln men också om du får minnesluckor eller förändring av din personlighet.

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Kontakta din vårdcentral om du har en svullnad eller utbuktning i bukväggen som ger besvär.

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan antingen fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det viktigaste symtomet vid migrän är attacker av svår huvudvärk. De kan bland annat utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och – hos kvinnor – hormonförändringar. Migrän går inte att bota, men det finns effektiva läkemedel som hjälper mot huvudvärken.

Gallstenar bildas i gallblåsan. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora. Vid ett gallstensanfall har stenar fastnat i någon av gallgångarna. Det gör mycket ont i magen. Värken kan stråla upp mellan skulderbladen. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor från magen.

Körtelfeber orsakas av ett virus som kallas Epstein Barr. Det sprids via saliv och genom kroppskontakt. Halsont, hög feber, trötthet, svullna lymfkörtlar och ledvärk är vanliga tecken på körtelfeber. Kontakta vårdcentralen om du mår mycket dåligt, har svårt att svälja, feber i flera dagar eller någon annan sjukdom samtidigt.

Värmeslag är ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare former kan du själv behandla genom att dricka vatten och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård, inklusive påfyllning av vätska, näring och salter.

Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]

Glaukom är en ögonsjukdom som tidigare kallades för grön starr. Sjukdomen kan komma plötsligt eller smygande. Uppstår den plötsligt måste du till ögonläkare omedelbart. Kontakta vården om du får värk i ögat, plötsligt försämrad syn eller börjar se regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor.

Åksjuka beror på att den del av hjärnan som bearbetar kroppens balanssignaler blir överbelastad. Alla som har fungerande balansorgan i innerörat kan bli åksjuka i bil, buss, tåg, båt eller flyg. Du kan göra flera saker för att minska eller förhindra åksjuka. Bland annat finns det receptfria läkemedel.

Yrsel kommer av en störning i balansfunktionen. Det finns många orsaker till yrsel, men för det mesta är den ofarlig. Kontakta din vårdcentral om du är yr och mår illa samtidigt som du hör lite sämre på ena örat. Om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv måste du akut till sjukhus.

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Kontakta din vårdcentral om du upprepade gånger får samtidiga attacker av yrsel, tinnitus och nedsatt hörsel på ena örat.

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Ljumskbråck hos barn är medfödda och drabbar pojkar tio gånger oftare än flickor. Barnet har sällan besvär av bråcket men kan ibland känna en tyngd eller obehagskänsla. Vid enstaka fall kan barnet få en smärtsam inklämning av tarmen. Kontakta vårdcentral om ditt barn har en knöl i ljumsken eller pungen, och akutmottagning vid smärtor i […]

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt med blod. Att svimma är sällan tecken på något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller […]

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Insektsallergi innebär att du reagerar på det gift som getingar, bin och humlor sprutar in när de sticks. Om du råkar ut för insektsstick i munnen, svalget eller ögonen ska du söka läkare. Det gäller också om du blir illamående eller får svårt att andas efter att ha blivit stucken av en insekt.

Födoämnesallergi eller allergier mot livsmedel är vanligare hos barn än hos vuxna. Den som är allergisk mot annat, till exempel björkpollen, kan också vara överkänslig mot vissa livsmedel. Bästa behandlingen är att undvika livsmedel som du är allergisk mot. Vid allvarliga allergiska reaktioner ska du söka vård akut.