Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Tarmvred, ileus, beror på att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm. Orsaken kan vara att tarmrörelsen har stannat av eller att det finns ett hinder som gör att det blir stopp i tarmen. Om du har tarmvred får du ont i buken och magen sväller upp. Är orsaken ett hinder är illamående och kräkningar […]

Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta den förlorade vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du köpa på apoteken. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller i tolvfingertarmens slemhinna. Värk och illamående är vanliga symtom, men vissa har nästan inga besvär alls. Besvären kan lindras med hjälp av viss mat och receptfria läkemedel. Kontakta akutmottagningen om du får svåra smärtor i magen, kräks blod, får kolsvart avföring eller om du får […]

Magsjuka, eller maginfluensa, är när du plötsligt mår illa, får ont i magen och känner dig sjuk. Många kräks, får diarré och lite feber. God hygien förebygger magsjuka. Ersätt gärna vätskan du förlorar med vätskeersättning från apoteket. Du bör söka vård om du känner dig slö och kissar mindre än normalt, har hög feber och/eller […]

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Illamående och kräkningar kan bero på många saker, till exempel matförgiftning, att du är gravid eller någon sjukdom. God handhygien och rätt hantering av maten är bästa sättet att förebygga besvär från mat. Om du är orolig och inte vet varför du mår illa och kräks bör du kontakta vårdcentralen, i vissa fall akutmottagning.

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Diarré är när du flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Du kan ofta själv behandla diarrén genom att dricka vätskeersättning och undvika mjölkprodukter. Sök vård om du har diarré längre än sex dygn, har blod i avföringen, går ner i vikt eller nyss varit utomlands och arbetar med livsmedel.

Njursvikt, som kan vara akut eller kronisk, betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Symtom kan bland annat vara svullnader, andnöd och högt blodtryck. Framför allt om tillståndet har kommit hastigt, ska du vända dig till akutmottagning. Om symtomen har kommit mer smygande och du inte är kraftigt påverkad bör du ta kontakt med […]

Akut bukspottkörtelinflammation kan du få om du dricker för mycket alkohol eller om du har en gallstenssjukdom. Det gör mycket ont högt upp i magen. Ibland strålar smärtan ut i ryggen, mellan skulderbladen. Kontakta vården vid akuta besvär av den här typen.

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt. Båda kan infektera människor, djur och växter. Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner, men är inte verksamt mot virus. Mot ett mindre antal virusinfektioner finns så kallade anti-virala läkemedel. Det finns vaccin mot vissa bakterieinfektioner och mot vissa virusinfektioner.

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Toxic Shock Syndrome, TSS, orsakas av ett gift som vissa gula stafylokocker kan bilda. Tecken på TSS är att du känner dig mycket dålig med feber, yrsel, svimningsanfall, kräkning och diarré. Vanligt är också att man blir röd i ögon och mun, får utslag och värk i muskler och leder. Sök akutmottagning om du får […]

Svininfluensan, som den nya influensan A(H1N1) allmänt kallas, orsakas av en virusvariant som de flesta av oss saknade motståndskraft mot innan den drabbade världen som en pandemi 2009. Framför allt har yngre personer smittats av viruset. Symtomen är desamma som vanlig influensa, som till exempel feber och muskel- och ledvärk. De flesta blir bara lindrigt […]

Salmonella sprids genom livsmedel. Feber, magont och diarré är de vanligaste symtomen. Du kan fortfarande vara smittbärare i flera veckor efter att du tillfrisknat. Var noga med att tvätta händerna, speciellt efter toalettbesök. Om du efter utlandsresa får frossa, feber och diarré kontakta vårdcentral eller infektionsklinik.

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Mjältbrand, även kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med.

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Gulsot eller hepatit är en leverinflammation. Vanligast i Sverige är hepatit A, B eller C. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan de två andra främst smittar via blod. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula. […]

Gula febern är en mycket allvarlig virussjukdom som fått sitt namn av att sjukdomen bland annat angriper levern och att man i typiska fall blir gulfärgad i huden. Sjukdomen överförs med myggbett. Det finns ingen behandling mot virusinfektionen, men det finns ett effektivt förebyggande vaccin som skyddar i 10 år. Vid hög feber och frossa […]

Mensvärk känns mest i nedre delen av magen. Ibland strålar smärtan ut i ljumskarna, ner i låren eller ut i korsryggen. Mensvärk är särskilt vanligt bland yngre kvinnor. Sök vård om du får mer ont vid mens och/eller om mensen förändras på annat sätt.

Blodförgiftning, sepsis, är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom. I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas. Kontakta akutmottagning vid misstanke om blodförgiftning.

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Algförgiftning, eller algtoxinförgiftning, kan du drabbas av om du badar i havs- eller sjövatten som har blommande alger. De giftiga algerna blommar på sommaren när vattnet är som varmast. De vanligaste besvären är klåda, huvudvärk och magsjuka. Rör inte vatten där alger blommar kraftigt. Vänd dig till sjukhusets akutmottagning om du misstänker att du drabbats […]

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.

Kortvarig medvetslöshet är det tydligaste tecknet på hjärnskakning. Ibland är den så lätt och kortvarig att den är knappt märkbar. Vanlig hjärnskakning är inte farlig, men du bör undersökas på sjukhus så att man kan utesluta en blödning i hjärnan. Efteråt bör du undvika hård fysisk träning och alkohol för att ge hjärnan möjlighet att […]

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Hjärntumör kan ge många olika besvär från krampanfall och huvudvärk till personlighetsförändring. Hjärntumör behandlas med operation och ibland med strålbehandling och cellgifter. Kontakta din vårdcentral vid återkommande huvudvärk, illamående och kräkningar, vid balansstörningar eller episodiska störningar av rörelseförmågan, synen, talet och känseln men också om du får minnesluckor eller förändring av din personlighet.

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan antingen fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det viktigaste symtomet vid migrän är attacker av svår huvudvärk. De kan bland annat utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och – hos kvinnor – hormonförändringar. Migrän går inte att bota, men det finns effektiva läkemedel som hjälper mot huvudvärken.

Gallstenar bildas i gallblåsan. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora. Vid ett gallstensanfall har stenar fastnat i någon av gallgångarna. Det gör mycket ont i magen. Värken kan stråla upp mellan skulderbladen. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor från magen.

Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna. Den sprids i de tropiska och subtropiska delarna av världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Typiska tecken på malaria är hög feber, kraftig frossa, huvudvärk, ont i kroppen och svettningar. Kontakta en infektionsklinik om du får feber när du har rest i länder där malariasmitta finns, […]

Värmeslag är ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare former kan du själv behandla genom att dricka vatten och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård, inklusive påfyllning av vätska, näring och salter.

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Åksjuka beror på att den del av hjärnan som bearbetar kroppens balanssignaler blir överbelastad. Alla som har fungerande balansorgan i innerörat kan bli åksjuka i bil, buss, tåg, båt eller flyg. Du kan göra flera saker för att minska eller förhindra åksjuka. Bland annat finns det receptfria läkemedel.

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

RS-virus orsakar årliga epidemier. Infektionen börjar som en vanlig förkylning, men svårigheter att mata barnet kan vara det första tecknet på infektion hos barn upp till en månad gamla. Slemproduktionen blir efter hand riklig med bubblor kring näsborrar och mun. Om ett litet barn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter bör […]

Polio eller barnförlamning är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av virus och angriper nervcellerna i ryggraden. Polio sprids via infekterat vatten och avlopp och drabbar oftare barn än vuxna, därav namnet barnförlamning. Polio finns inte i Sverige längre eftersom vi vaccinerar. Kontakta vården om du haft polio som barn och fått tillbaka besvären.

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Kräkningar hos barn kan bero på kolik, infektion, förgiftning eller oro/stress. Spädbarn kan kräkas flera gånger dagligen utan att det är tecken på sjukdom. Kontakta vården om ditt barn är under ett år och du inte vet varför det kräks eller om det visar tecken på uttorkning. Om barnet kan ha fått i sig något […]

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.