Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Testiklar och bitestiklar kan bli inflammerade. Testikelinflammation kan komma som en komplikation till påssjuka medan bitestikelinflammation ofta beror på en infektion som spridit sig via sädesledaren. Smärta, svullnad, ömhet och feber kan vara tecken. Bitestikelinflamationen behandlas med antibiotika.

Cancer i urinblåsan drabbar varje år cirka 2 000 personer i Sverige, framför allt äldre män, och är den sjätte vanligaste cancerformen. Symtom på urinblåsecancer är blod i urinen, att man behöver kissa oftare än vanligt, att det svider när man kissar och att det gör ont över blygdbenet. Hos många drabbade kan tumören enkelt […]

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar sår i tjocktarmens slemhinna. Inflammationen kan sprida sig från ändtarmen och uppåt tjocktarmen. Orsaken är okänd men sjukdomen är delvis ärftlig. Om du misstänker att du har ulcerös kolit, kontakta din vårdcentral. Sjukdomen behandlas i första hand med läkemedel. Vissa svårare fall kräver operation.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Orsakerna är inte helt kända och symtomen är oftast diffusa. Det första kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Sök vård om du har haft problem att bajsa i mer än två veckor eller om du får blod […]

Tjocktarmsbesvär, colon irritabile, är mycket vanligt. Du kan ha ont i magen, känna dig uppblåst eller ha förstoppning och/eller diarré, men utan att tarmen är inflammerad. Tjocktarmsbesvär kan inte botas, men du kommer långt med egenvård. Hos ungefär hälften av dem som drabbas går besvären över av sig själva.

Tarmvred, ileus, beror på att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm. Orsaken kan vara att tarmrörelsen har stannat av eller att det finns ett hinder som gör att det blir stopp i tarmen. Om du har tarmvred får du ont i buken och magen sväller upp. Är orsaken ett hinder är illamående och kräkningar […]

Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta den förlorade vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du köpa på apoteken. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller i tolvfingertarmens slemhinna. Värk och illamående är vanliga symtom, men vissa har nästan inga besvär alls. Besvären kan lindras med hjälp av viss mat och receptfria läkemedel. Kontakta akutmottagningen om du får svåra smärtor i magen, kräks blod, får kolsvart avföring eller om du får […]

Magsjuka, eller maginfluensa, är när du plötsligt mår illa, får ont i magen och känner dig sjuk. Många kräks, får diarré och lite feber. God hygien förebygger magsjuka. Ersätt gärna vätskan du förlorar med vätskeersättning från apoteket. Du bör söka vård om du känner dig slö och kissar mindre än normalt, har hög feber och/eller […]

Magkatarr, dyspepsi, är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen, maggropen. Magkatarr kan utlösas av till exempel olämplig mat, stress och alkohol. Försök därför att förändra din livsstil om du har tecken på magkatarr. Kontakta akutmottagningen om du kräks blod eller har blod eller slem i avföringen.

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Illamående och kräkningar kan bero på många saker, till exempel matförgiftning, att du är gravid eller någon sjukdom. God handhygien och rätt hantering av maten är bästa sättet att förebygga besvär från mat. Om du är orolig och inte vet varför du mår illa och kräks bör du kontakta vårdcentralen, i vissa fall akutmottagning.

Fibromyalgi kännetecknas av molande värk, ömhet och trötthet i musklerna på flera ställen i kroppen. Särskilt i nacke, axlar, nedre delen av ryggen eller i händer och fötter. Du kan även känna dig trött, ha problem med magen eller huvudvärk. Om du har långvarig värk i muskler eller leder bör du kontakta din vårdcentral.

Halsbränna svider och bränner i bröstet och du får sura uppstötningar. Det är ofarligt i de flesta fall och du kan bli bättre med förändrade levnadsvanor. Kontakta en akutmottagning om du har svåra magsmärtor eller kräkningar som liknar kaffesump.

Förstoppning är när man tömmer tarmen färre än två gånger i veckan och när man har besvär med att avföringen är hård och svår att få fram. Om du även har andra symtom, som blod eller slem i avföringen, har ont i magen eller har varit trög i magen länge bör du kontakta vårdcentralen.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Bakteriell dysenteri är en smittsam tarminfektion som orsakas av shigellabakterier. Den är inte vanlig i Sverige nuförtiden och de flesta som blir sjuka har smittats utomlands. Sjukdomen sprids genom förorenat vatten och livsmedel. Shigellainfektion kan ge blodblandade diarréer.

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Diarré är när du flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Du kan ofta själv behandla diarrén genom att dricka vätskeersättning och undvika mjölkprodukter. Sök vård om du har diarré längre än sex dygn, har blod i avföringen, går ner i vikt eller nyss varit utomlands och arbetar med livsmedel.

Crohns sjukdom är en livslång inflammation som kan drabba både tunntarm och tjocktarm. Symtomen kan variera från magont till ledbesvär och hudförändringar. Tarminflammationen kan behandlas med läkemedel eller operation. Kontakta din vårdcentral om du har misstänkta besvär.

Akut bukspottkörtelinflammation kan du få om du dricker för mycket alkohol eller om du har en gallstenssjukdom. Det gör mycket ont högt upp i magen. Ibland strålar smärtan ut i ryggen, mellan skulderbladen. Kontakta vården vid akuta besvär av den här typen.

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Salmonella sprids genom livsmedel. Feber, magont och diarré är de vanligaste symtomen. Du kan fortfarande vara smittbärare i flera veckor efter att du tillfrisknat. Var noga med att tvätta händerna, speciellt efter toalettbesök. Om du efter utlandsresa får frossa, feber och diarré kontakta vårdcentral eller infektionsklinik.

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Mjältbrand, även kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med.

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Äggledarinflammation är en vanlig infektion bland unga kvinnor. Sjukdomen orsakas oftast av sexuellt överförbara infektioner. Symtom på akut äggledarinflammation är bland annat smärtor i nedre delen av buken. Äggledarinflammation kan öka risken för utomkvedshavandeskap vid en framtida graviditet eller göra det svårare att bli gravid. Snabb behandling med antibiotika minskar riskerna.

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Gula febern är en mycket allvarlig virussjukdom som fått sitt namn av att sjukdomen bland annat angriper levern och att man i typiska fall blir gulfärgad i huden. Sjukdomen överförs med myggbett. Det finns ingen behandling mot virusinfektionen, men det finns ett effektivt förebyggande vaccin som skyddar i 10 år. Vid hög feber och frossa […]

Missfall innebär att en graviditet avbryts av sig själv före utgången av graviditetsvecka 22. Ett missfall börjar ofta med smärta och/eller blödningar. Kontakta vården om du är gravid och får en blödning eller magsmärta som du inte känner igen.

Mensvärk känns mest i nedre delen av magen. Ibland strålar smärtan ut i ljumskarna, ner i låren eller ut i korsryggen. Mensvärk är särskilt vanligt bland yngre kvinnor. Sök vård om du får mer ont vid mens och/eller om mensen förändras på annat sätt.

Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.

Blodförgiftning, sepsis, är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom. I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas. Kontakta akutmottagning vid misstanke om blodförgiftning.

Havandeskapsförgiftning i lindrig form drabbar ungefär 2 procent av alla gravida kvinnor. När man drabbas av havandeskaps-förgiftning stiger blodtrycket och äggvita, protein, läcker ut i urinen. Mödravårdens regelbundna kontroller gör att havandeskapsförgiftning oftast upptäcks i tid.

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Amöbainfektion får man av en parasit, en amöba, som främst sprids via förorenat vatten och mat. Tecken på infektion är blodiga diarréer och feber. Ibland kan amöban angripa levern. Amöban är vanligare utanför Europa. Du kan förebygga smitta genom att inte dricka vatten som kan vara förorenat eller äta mat som inte tillagats. Sök vård […]

Flytningar förekommer normalt hos kvinnor i alla åldrar och varierar i mängd och lukt. De skyddar underlivet mot infektioner. Om flytningarna är missfärgade, luktar illa och du får hög feber eller ont magen, eller om du tror att du blivit smittad av någon könssjukdom, ska du vända dig till en gynekolog eller till vårdcentralen.

Algförgiftning, eller algtoxinförgiftning, kan du drabbas av om du badar i havs- eller sjövatten som har blommande alger. De giftiga algerna blommar på sommaren när vattnet är som varmast. De vanligaste besvären är klåda, huvudvärk och magsjuka. Rör inte vatten där alger blommar kraftigt. Vänd dig till sjukhusets akutmottagning om du misstänker att du drabbats […]

Utmattningssyndrom, ibland kallat utbrändhet, kan du få om du under lång tid varit hårt utsatt för stress. Du kan få både psykiska och fysiska symtom, som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrationsproblem eller ångest. Har du problem med stress eller sjukdomar kopplade till stress kan du kontakta din husläkare eller företagshälsovården.

Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan. Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet. Om stressen blir långvarig kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att du tar dig tid att varva ner för att kunna återhämta dig. Kontakta din vårdcentral om du har svårt att varva ner eller […]

Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder i livet, till exempel i tonåren, är det vanligare att vi känner oss nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression. Försök att prata med någon du känner förtroende för om du är ledsen.

En böld är en varhärd orsakad av instängda bakterier, oftast sådana bakterier som förekommer på huden utan att ställa till besvär. Typiska tecken är rodnad, svullnad och ömhet. Kontakta din vårdcentral om bölden inte försvinner av sig själv, eller om du får feber.

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD efter engelskans generalized anxiety disorder, innebär att en person sällan eller aldrig kan kontrollera sin oro och ängslan. Det påverkar hela tillvaron för den drabbade. De mest effektiva behandlingarna vid generaliserat ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel.

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.

Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär. Om bråcket blir alltför stort kan det leda till att pulsådern brister, med svåra inre blödningar som följd. Pulsåderbråck kan drabba alla kroppens artärer men är vanligast i stora kroppspulsådern i buken. Bråck förekommer även i stora kroppspulsådern i bröstkorgen och i hjärnans blodkärl.

Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symtomen hos kvinnor kan ibland variera. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symtomen vara mycket diffusare, som till exempel andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående. Rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och […]

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Kontakta din vårdcentral om du har en svullnad eller utbuktning i bukväggen som ger besvär.

Lymfom är en cancerform som drabbar lymfkörtlar och lymfceller i blodet. Lymfom indelas i två huvudgrupper: Hodgkins sjukdom och non-Hodgkin-lymfom. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn får svullna lymfkörtlar, återkommande oförklarliga feberattacker, svettas mycket på nätterna, oförklarligt går ned i vikt och får buksmärtor.

Gallstenar bildas i gallblåsan. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora. Vid ett gallstensanfall har stenar fastnat i någon av gallgångarna. Det gör mycket ont i magen. Värken kan stråla upp mellan skulderbladen. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor från magen.

Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Till ångestsyndromen räknas paniksyndrom, agorafobi, social ångest, specifika fobier, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Isolerade ångesttillstånd kan vara svårt att få fram hos barn och ungdomar. Ångest och oro är vanliga symtom och ses ofta i kombination med andra tillstånd som till exempel depression, ätstörningar, ADHD med flera.Den som är ung bör inte tveka […]

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män mellan 20 och 45 år. Orsaken är inte helt känd. Det vanligaste tecknet är att en testikel plötsligt blivit större och känns svullen. Den kan även kännas hård och knölig. Kontakta din vårdcentral vid dessa besvär eller om du har diffusa smärtor eller tyngdkänsla i pungen.

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål gluten. Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn. Symtomen varierar och därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka. Trötthet, mag- och tarmbesvär samt viktminskning kan vara tecken på glutenintolerans. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du är glutenintolerant.