Okategoriserade

Sjukdom

Urinvägsinfektion (blåskatarr, cystit)

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Urininkontinens hos män

Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Inkontinens är vanligare hos äldre män och kan orsakas av olika sjukdomar eller operationer men kan också vara biverkningar av en del mediciner. Det finns många hjälpmedel att få.

Läs mer

Whiplash (pisksnärtskada)

Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.

Läs mer

Testikel- och bitestikelinflammation

Testiklar och bitestiklar kan bli inflammerade. Testikelinflammation kan komma som en komplikation till påssjuka medan bitestikelinflammation ofta beror på en infektion som spridit sig via sädesledaren. Smärta, svullnad, ömhet och feber kan vara tecken. Bitestikelinflamationen behandlas med antibiotika.

Läs mer

Testikelcancer

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män mellan 20 och 45 år. Orsaken är inte helt känd. Det vanligaste tecknet är att en testikel plötsligt blivit större och känns svullen. Den kan även kännas hård och knölig. Kontakta din vårdcentral vid dessa besvär eller om du har diffusa smärtor eller tyngdkänsla i pungen.

Läs mer

Tennisarmbåge (epicondylit)

Tennisarmbåge, lateral epicondylit, är en inflammation i muskelfästet på armbågens utsida. Vid tennisarmbåge har du oftast ont på underarmens ovansida, men du kan även ha ont i armbågen när du sträcker handleden genom att böja handen uppåt. Om du har svårt att utföra dina vanliga sysslor bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Smärtor i pungen

Smärtor i pungen hos pojkar kan bero på att en av testiklarna har vridit sig. Det kan också bero på att ett bihang på testikeln har vridit sig eller på ett inklämt ljumskbråck. Besök omedelbart akutmottagning om ditt barn har ont i pungen.

Läs mer

Stukning eller vrickning

Stukning, eller vrickning, innebär att ledband översträcks eller går av genom alltför stor påfrestning och felaktig belastning. Det kan till exempel hända när du trampar snett eller faller omkull. Stukning inträffar ofta i sportsammanhang. En kraftig stukning kan vara svår att skilja från ett benbrott. Därför bör du kontakta din vårdcentral om du har mycket […]

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet

Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10-15 procent av alla par. Du som under ett års tid försökt bli gravid utan att lyckas kan kontakta en gynekologisk mottagning för utredning.

Läs mer

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige följd av bröstcancer, som är den näst vanligaste. Om du får symtom rör det sig oftast om svårigheter att kissa, samma typ av besvär som du kan få vid godartad prostataförstoring. Om tumören växer utanför prostatakörteln eller har spritt sig till andra delar av kroppen kan smärtor vara […]

Läs mer

SLE (systemisk lupus erythematosus)

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt, trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra […]

Läs mer

Impotens (erektil dysfunktion)

Läs mer

För tidig utlösning (prematur ejakulation)

För tidig utlösning, prematur ejakulation, är ett vanligt sexuellt problem hos män i alla åldrar. Det är lika vanligt som erektionsproblem. Hälften av alla män med för tidig utlösning lider av detta hela livet. Det kan finnas genetiska orsaker eller sjukdom bakom. Men hos de flesta finns ingen sjukdom bakom besvären. Terapi, olika tekniker vid […]

Läs mer

Godartad prostataförstoring

Godartad prostataförstoring kallas en förstoring av prostatakörteln som inte beror på allvarlig sjukdom. De vanligaste symtomen är problem med att tömma urinblåsan. Problemen kan behandlas med läkemedel eller operation.

Läs mer

Skolios

Skolios innebär att ryggraden är krokig i sidled. Skolios är vanligare hos flickor än hos pojkar. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att ditt barn har skolios. Om skolios upptäcks tidigt finns det större möjlighet att behandla.

Läs mer

Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög. Vanliga tecken på diabetes är att du känner dig trött, är oftare törstig och går ned i vikt. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Kontakta din vårdcentral om du är trött, mycket […]

Läs mer

Skelettcancer

Skelettcancer uppkommer oftast genom att en cancersjukdom i någon annan del av kroppen sprider sig till skelettet. Det kan till exempel vara i samband med prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer. Kontakta vårdcentralen om du eller ditt barn har oförklarlig värk i armar, ben eller rygg som inte går över.

Läs mer

Cancer i urinblåsan

Cancer i urinblåsan drabbar varje år cirka 2 000 personer i Sverige, framför allt äldre män, och är den sjätte vanligaste cancerformen. Symtom på urinblåsecancer är blod i urinen, att man behöver kissa oftare än vanligt, att det svider när man kissar och att det gör ont över blygdbenet. Hos många drabbade kan tumören enkelt […]

Läs mer

Muskelreumatism (polymyalgia reumatika)

Muskelreumatism är en inflammatorisk sjukdom som även kallas polymyalgia reumatika. Du kan känna dig stel i axel- och höftpartierna på morgonen när du stiger upp eller efter det att du suttit stilla. Sök vård om du har värk i axlar, överarmar, höfter och lår.

Läs mer

Nackspärr (akut nacksmärta)

Nackspärr kan komma plötsligt. Tecknen är smärta och kramp i nackmusklerna. Du får svårt att vrida på huvudet. Oftast är det svårare åt den ena sidan. Värme kan minska besvären. Du kan förebygga nackspärr genom regelbunden motion. Kontakta akutmottagning om du samtidigt med nackspärr har feber och huvudvärk, om du får domningar eller om besvären […]

Läs mer

Ryggvärk

Ryggvärk drabbar nästan alla människor någon gång. Det är inte alltid lätt att hitta orsaken till ryggvärk. Fysisk träning av alla slag förebygger ryggvärk och hjälper om du redan har värk. Vila bara första dagarna. Sök vård om du har svår värk eller om den inte blir bättre efter två-tre veckor.

Läs mer

Vinterkräksjukan (calicivirus)

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Läs mer

Ulcerös kolit (blödande tjocktarmskatarr)

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar sår i tjocktarmens slemhinna. Inflammationen kan sprida sig från ändtarmen och uppåt tjocktarmen. Orsaken är okänd men sjukdomen är delvis ärftlig. Om du misstänker att du har ulcerös kolit, kontakta din vårdcentral. Sjukdomen behandlas i första hand med läkemedel. Vissa svårare fall kräver operation.

Läs mer

Muskelkramp

Muskelkramp gör att muskeln drar ihop sig och du känner en plötslig smärta. Vanligaste orsaken är att du överansträngt någon muskel. Ofta försvinner krampen efter någon minut. Du kan försöka få den att släppa genom att massera muskeln eller sträcka ut den. Har du ofta kramp som är besvärlig kan du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, reumatism)

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast börjar med svullnad eller värk i leder i händer eller fötter. Du kan bli trött eller få feber och muskelvärk. Du kan även gå ner i vikt trots att du äter som vanligt. Om du misstänker ledgångsreumatism eller är svullen kring eller har ont i leder […]

Läs mer

Knäledsartros (artros i knäleden)

Knäartros, artros i knäleden, kan vara en följd av ledskada, ledsjukdom eller missbildning. Du kan också få artros i knäet utan känd anledning. Vid artros förstörs brosket som täcker ändarna på benen i leden, vilket kan ge smärta och göra knäet ostadigt. Kontakta vårdcentralen om du har ont i knäet under en längre tid.

Läs mer

Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer, ändtarmscancer)

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Orsakerna är inte helt kända och symtomen är oftast diffusa. Det första kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Sök vård om du har haft problem att bajsa i mer än två veckor eller om du får blod […]

Läs mer

Tjocktarmsbesvär (colon irritabile, IBS)

Tjocktarmsbesvär, colon irritabile, är mycket vanligt. Du kan ha ont i magen, känna dig uppblåst eller ha förstoppning och/eller diarré, men utan att tarmen är inflammerad. Tjocktarmsbesvär kan inte botas, men du kommer långt med egenvård. Hos ungefär hälften av dem som drabbas går besvären över av sig själva.

Läs mer

Tarmvred (ileus)

Tarmvred, ileus, beror på att det är stopp i tunntarm eller tjocktarm. Orsaken kan vara att tarmrörelsen har stannat av eller att det finns ett hinder som gör att det blir stopp i tarmen. Om du har tarmvred får du ont i buken och magen sväller upp. Är orsaken ett hinder är illamående och kräkningar […]

Läs mer

Salmonella

Salmonella sprids genom livsmedel. Feber, magont och diarré är de vanligaste symtomen. Du kan fortfarande vara smittbärare i flera veckor efter att du tillfrisknat. Var noga med att tvätta händerna, speciellt efter toalettbesök. Om du efter utlandsresa får frossa, feber och diarré kontakta vårdcentral eller infektionsklinik.

Läs mer

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.

Läs mer

Skrumplever (levercirros)

Drygt hälften av alla som får skrumplever får det på grund av en alldeles för stor alkoholkonsumtion. Andra orsaker till skrumplever är leverinflammation, hepatit, ämnesomsättningsstörningar och vissa läkemedel. Om du misstänker skrumplever kontakta vårdcentral. Det går inte att reparera de skador som skrumplever ger, men symtomen kan lindras.

Läs mer

Ischias

Ischias är smärta som uppträder på benets baksida utefter ischiasnervens utbredningsområde. Ryggsmärta och ischias kan förekomma samtidigt. Kontakta vårdcentralen om du har ischias som inte går över inom två till tre veckor.

Läs mer

Höftledsartros (höftledsförslitning)

Höftledsartros är när brosket i höftens leder försvagas och försvinner. Det kan ta många år innan du märker något. Tecken på höftledsartros kan vara att du får ont i höften när du börjar röra dig eller när du reser dig. Kontakta din vårdcentral om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Läs mer

Matförgiftning

Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta den förlorade vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du köpa på apoteken. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.

Läs mer

Magsår

Magsår innebär att det har bildats sår i magsäckens eller i tolvfingertarmens slemhinna. Värk och illamående är vanliga symtom, men vissa har nästan inga besvär alls. Besvären kan lindras med hjälp av viss mat och receptfria läkemedel. Kontakta akutmottagningen om du får svåra smärtor i magen, kräks blod, får kolsvart avföring eller om du får […]

Läs mer

Mask i magen (springmask, spolmask)

Springmasken är den vanligaste tarmparasiten i Sverige. Den är ofarlig, men orsakar en infektion som gör att det kliar i stjärten. Det är främst barn som får den, men masken förekommer även hos vuxna. De flesta barnfamiljer har någon gång drabbats. Oftast kan du behandla infektionen själv med receptfria tabletter. Kontakta din vårdcentral om egen […]

Läs mer

Magsjuka(maginfluensa)

Magsjuka, eller maginfluensa, är när du plötsligt mår illa, får ont i magen och känner dig sjuk. Många kräks, får diarré och lite feber. God hygien förebygger magsjuka. Ersätt gärna vätskan du förlorar med vätskeersättning från apoteket. Du bör söka vård om du känner dig slö och kissar mindre än normalt, har hög feber och/eller […]

Läs mer

Hälsporre (plantar fasciit)

Så tränar du bort hälsporren. Se video med övningar. Hälsporre kan ge kraftig smärta under hälen när du står eller går. Typiskt är att det gör riktigt ont vid första steget efter vila. Själva hälsporren i sig gör inte ont utan det är små bristningar i den sena som förbinder hälbenet med tårna som blir […]

Läs mer

Magsjuka hos barn (maginfluensa barn)

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Läs mer

Hammartå

Hammartå, klubbtå eller klotå kallas det när småtårna blivit böjda. Det kan se ut på olika sätt. Oftast är det trånga skor som är orsaken, men du kan även få hammartå vid reumatiska eller neurologiska sjukdomar. Hammartå är vanligare hos kvinnor än hos män. Kontakta vårdcentralen om du får ont i en tå. Det är […]

Läs mer

Hallux valgus

Hallux valgus betyder att stortån vinklas mot de andra tårna. Ibland kan tårna även ligga omlott. Med tiden kan det bildas en knöl över stortåns insida. Hallux valgus kan uppträda tillsammans med andra framfotsbesvär, som bred framfot, böjda småtår och främre plattfot. Kontakta vårdcentralen om du har besvär som inte blir bättre fast du har […]

Läs mer

Magkatarr (dyspepsi)

Magkatarr, dyspepsi, är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen, maggropen. Magkatarr kan utlösas av till exempel olämplig mat, stress och alkohol. Försök därför att förändra din livsstil om du har tecken på magkatarr. Kontakta akutmottagningen om du kräks blod eller har blod eller slem i avföringen.

Läs mer

Kolera

Kolera är en tarminfektion som orsakas av bakterien Vibrio cholerae. Den sprids genom förorenad mat eller vatten, och kan ge kraftiga, vattniga diarréer. Detta kan leda till vätskebrist, som kan vara livshotande om man inte snabbt ersätter den förlorade vätskan. Bara om du vistas en längre tid i områden där kolera är vanligt rekommenderas vaccination.

Läs mer

Inälvsparasiter

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Läs mer

Frusen skuldra

Frusen skuldra betyder att ledkapseln som omger och stabiliserar axelleden inflammeras och skrumpnar. Stelhet och smärta gör det omöjligt att röra leden som vanligt. Sjukdomen utvecklas långsamt och läker oftast av sig själv inom ett till två år. Kontakta din husläkare eller vårdcentral om axlarna värker eller är stela längre än tre-fyra veckor.

Läs mer

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Den innebär plötsliga och smärtsamma inflammationer, oftast bara i en led. Besvären börjar oftast på natten. Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Om du misstänker att du har gikt eller om du har ont eller är svullen i någon led bör du kontakta din […]

Läs mer

Illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar kan bero på många saker, till exempel matförgiftning, att du är gravid eller någon sjukdom. God handhygien och rätt hantering av maten är bästa sättet att förebygga besvär från mat. Om du är orolig och inte vet varför du mår illa och kräks bör du kontakta vårdcentralen, i vissa fall akutmottagning.

Läs mer

Dysmeli

Dysmeli är ett medfött funktionstillstånd med skador på en eller flera extremiteter, det vill säga armar eller ben. Orsaken till att barn i dag föds med dysmeli är okänd, men ärftlighet kan spela in. Behandling är ofta operation, träning och hjälpmedel. Föräldrar som får barn med dysmeli får kontakt med särskilda behandlingsgrupper redan på BB.

Läs mer

Hicka

Hicka beror på sammandragningar i diafragmamuskeln i mellangärdet. Det är oftast ofarligt, men kan ibland bero på någon sjukdom. Knep som kan hjälpa är att hålla andan eller dricka ett glas vatten. Kontakta din vårdcentral om hickan inte går över.

Läs mer

Fibromyalgi

Fibromyalgi kännetecknas av molande värk, ömhet och trötthet i musklerna på flera ställen i kroppen. Särskilt i nacke, axlar, nedre delen av ryggen eller i händer och fötter. Du kan även känna dig trött, ha problem med magen eller huvudvärk. Om du har långvarig värk i muskler eller leder bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Hemorrojder

Hemorrojder är utvidgade blodkärl kring eller i ändtarmsöppningen som ger besvär i form av blödningar, sveda och klåda. Orsaken är ett tryck över ändtarmsöppningen. Hemorrojder brukar försvinna av sig själva, men de kan också behandlas. Kontakta vården vid besvär eller om egenvård inte hjälper.

Läs mer

Diskbråck

Diskbråck betyder att disken, den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor, brustit. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket gör ont. Du kan känna en molande värk som ibland strålar ned i benet. Sök vård om du har domningar eller känner dig svag i benen eller inte blivit bättre efter två […]

Läs mer

Halsbränna

Halsbränna svider och bränner i bröstet och du får sura uppstötningar. Det är ofarligt i de flesta fall och du kan bli bättre med förändrade levnadsvanor. Kontakta en akutmottagning om du har svåra magsmärtor eller kräkningar som liknar kaffesump.

Läs mer

Gravid och illamående (graviditetsillamående)

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Läs mer

Benskörhet (osteoporos)

Benskörhet, osteoporos, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet och ökar risken för frakturer. Det är en del i det biologiska åldrandet, men alla drabbas inte lika mycket. Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.

Läs mer

Grupp B-streptokocker (GBS, B-streptokocker)

Grupp B-streptokocker, som också kallas GBS, är bakterier som finns naturligt i tarmen. De kan ta sig in i slidan eller urinröret. Var tredje kvinna i fertil ålder är bärare av Grupp B-streptokocker i underlivet. Om du är gravid och får GBS kan du eller barnet få en infektion. Vid förlossning behandlar man med antibiotika. […]

Läs mer

Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Du kan få benhinneinflammation om du överbelastat musklerna i underbenet. Det gör ont på insidan eller framsidan av smalbenet vid belastning. Benhinneinflammation läker oftast av sig själv om du vilar från den aktivitet som gett besvären. Att använda stötdämpande skor, stödförband och att stretcha musklerna på framsidan av smalbenet kan hjälpa.

Läs mer

Benbrott (frakturer)

Benbrott, fraktur, betyder att ett eller flera av skelettets ben belastats med större kraft än det orkar med och därför gått av. Om du efter en rörelse, ett fall eller slag har känt en plötslig, ihållande smärta och inte kan röra eller stödja på benet eller armen, fingrar eller tår ska du vända dig till […]

Läs mer

Glutenintolerans (celiaki)

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål gluten. Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn. Symtomen varierar och därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka. Trötthet, mag- och tarmbesvär samt viktminskning kan vara tecken på glutenintolerans. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du är glutenintolerant.

Läs mer

Gaser i magen

Gaser i magen är helt normalt. De består mest av luft som du sväljer samtidigt med mat, dryck, saliv eller när du röker. Motion, ändrade matvanor och regelbundna toalettbesök brukar minska besvären. Under graviditeten är det vanligt att få gasbesvär.

Läs mer

Förstoppning (trög mage)

Förstoppning är när man tömmer tarmen färre än två gånger i veckan och när man har besvär med att avföringen är hård och svår att få fram. Om du även har andra symtom, som blod eller slem i avföringen, har ont i magen eller har varit trög i magen länge bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Bechterews sjukdom (pelvospondylit)

Bechterews sjukdom, pelvospondylit, är en inflammatorisk ledsjukdom som drabbar ryggraden, men ibland blir även andra leder och muskelfästen angripna. Du kan känna dig stel när du till exempel vaknar på morgonen. Smärtan lättar ofta när du rört på dig en stund. Sjukdomen kommer i skov, vilket betyder att du periodvis kan ha mindre värk.

Läs mer

Urinvägsinfektion (blåskatarr, cystit)

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Dysenteri (shigellainfektion)

Bakteriell dysenteri är en smittsam tarminfektion som orsakas av shigellabakterier. Den är inte vanlig i Sverige nuförtiden och de flesta som blir sjuka har smittats utomlands. Sjukdomen sprids genom förorenat vatten och livsmedel. Shigellainfektion kan ge blodblandade diarréer.

Läs mer

Diarré hos barn

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Läs mer

Diarré

Diarré är när du flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Du kan ofta själv behandla diarrén genom att dricka vätskeersättning och undvika mjölkprodukter. Sök vård om du har diarré längre än sex dygn, har blod i avföringen, går ner i vikt eller nyss varit utomlands och arbetar med livsmedel.

Läs mer

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en livslång inflammation som kan drabba både tunntarm och tjocktarm. Symtomen kan variera från magont till ledbesvär och hudförändringar. Tarminflammationen kan behandlas med läkemedel eller operation. Kontakta din vårdcentral om du har misstänkta besvär.

Läs mer

Njursvikt (uremi)

Njursvikt, som kan vara akut eller kronisk, betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Symtom kan bland annat vara svullnader, andnöd och högt blodtryck. Framför allt om tillståndet har kommit hastigt, ska du vända dig till akutmottagning. Om symtomen har kommit mer smygande och du inte är kraftigt påverkad bör du ta kontakt med […]

Läs mer

Njursten

Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan antingen fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.

Läs mer

Blindtarmsinflammation (appendicit)

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Läs mer

Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit)

Akut bukspottkörtelinflammation kan du få om du dricker för mycket alkohol eller om du har en gallstenssjukdom. Det gör mycket ont högt upp i magen. Ibland strålar smärtan ut i ryggen, mellan skulderbladen. Kontakta vården vid akuta besvär av den här typen.

Läs mer

Anal inkontinens (avföringsinkontinens)

Anal inkontinens, eller avföringsinkontinens, är om du har perioder med läckage av avföring som du inte kan förhindra med viljan. Orsaken kan vara hemorrojder, en skada i samband med operation eller förlossning, en neurologisk sjukdom, tarminflammation, försvagning av slutmuskeln med mera. Kontakta din husläkare eller gynekolog om du har problem.

Läs mer

Njurbäckeninflammation (övre urinvägsinfektion)

Njurbäckeninflammation är en infektion orsakad av bakterier som drabbar njuren. Infektionen är allvarligare än den vanligare nedre urinvägsinfektionen eftersom bakterierna inte stannar i blåsan utan sprids till njurarna och ibland ut i blodet. Hos vuxna ger tillståndet typiska besvär som problem att kissa, hög feber och smärtor i ryggen eller utmed sidorna. Sök snabb vård […]

Läs mer

Vinterkräksjukan (calicivirus)

Vinterkräksjukan börjar ofta mycket hastigt med kräkningar, diarréer och magsmärtor. Den går över av sig själv efter ett par dagar. Se till att vara helt frisk i två dygn innan du går tillbaka till arbete eller skola. Det är viktigt att du dricker mycket när du har vinterkräksjuka. Kontakta din vårdcentral om du kräks mycket […]

Läs mer

Virus och bakterier

Virus och bakterier är mikroorganismer som sprids på likartat sätt. Båda kan infektera människor, djur och växter. Antibiotika kan bota många bakterieinfektioner, men är inte verksamt mot virus. Mot ett mindre antal virusinfektioner finns så kallade anti-virala läkemedel. Det finns vaccin mot vissa bakterieinfektioner och mot vissa virusinfektioner.

Läs mer

Vattkoppor

Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Urinvägsinfektion (blåskatarr, cystit)

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Tyfoidfeber

Tyfoidfeber är en allvarlig sjukdom som orsakas av en salmonellabakterie, Salmonella typhi. Det är störst risk att bli smittad i tropiska och subtropiska länder. Sjukdomen smittar genom förorenat vatten eller mat. Typiska tecken är hög feber, huvudvärk, värk i muskler och så småningom diarréer. Ett vaccin mot tyfoid ger ett visst skydd mot sjukdomen. Kontakta […]

Läs mer

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en barnsjukdom som vanligtvis drabbar barn i åldern sex månader till två år. Den orsakas av ett herpesvirus. Febern kommer mycket snabbt och kan stiga ända upp till 40 grader. Efter tre-fyra dagar sjunker febern och ersätts av utslag. Om barnet är påverkat av febern och febernedsättande medel inte hjälper eller om barnet […]

Läs mer

Tuberkulos (tbc)

Tuberkulos orsakas av en bakterie som oftast angriper lungorna men som också kan spridas till andra organ i kroppen. Lungtuberkulos är den vanligaste formen av tuberkulos. Man har vid lungtuberkulos långvarig hosta med slem som ibland kan vara blandat med blod. Vaccination ger ett visst skydd mot sjukdomen. Tuberkulos behandlas med läkemedel.

Läs mer

Tuberkulos (tbc)

Tuberkulos orsakas av en bakterie som oftast angriper lungorna men som också kan spridas till andra organ i kroppen. Lungtuberkulos är den vanligaste formen av tuberkulos. Man har vid lungtuberkulos långvarig hosta med slem som ibland kan vara blandat med blod. Vaccination ger ett visst skydd mot sjukdomen. Tuberkulos behandlas med läkemedel.

Läs mer

Tobaksberoende

Det är främst nikotinet i tobaken som framkallar ett beroende. Tobak är skadligt för hälsan och kan leda till flera olika allvarliga sjukdomar. Rökstopp är den bästa hälsoinvestering du kan göra. Chanserna att lyckas ökar kraftigt med stöd och hjälpmedel av olika slag.

Läs mer

Toxic Shock Syndrome, TSS (tampongsjuka)

Toxic Shock Syndrome, TSS, orsakas av ett gift som vissa gula stafylokocker kan bilda. Tecken på TSS är att du känner dig mycket dålig med feber, yrsel, svimningsanfall, kräkning och diarré. Vanligt är också att man blir röd i ögon och mun, får utslag och värk i muskler och leder. Sök akutmottagning om du får […]

Läs mer

Stelkramp (tetanus)

Stelkramp är en allvarlig men i Sverige mycket ovanlig sårinfektion. Stelkramp orsakas av en bakterie som kan finnas i jord. Ovaccinerade äldre personer med sår från trädgårdsarbete kan drabbas. Smärtsamma muskelkramper är ofta första sjukdomstecknet. Antibiotika, motgift och intensivvård botar de flesta. Idag ingår vaccination mot stelkramp i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Läs mer

Svininfluensa

Svininfluensan, som den nya influensan A(H1N1) allmänt kallas, orsakas av en virusvariant som de flesta av oss saknade motståndskraft mot innan den drabbade världen som en pandemi 2009. Framför allt har yngre personer smittats av viruset. Symtomen är desamma som vanlig influensa, som till exempel feber och muskel- och ledvärk. De flesta blir bara lindrigt […]

Läs mer

Stafylokocker (staphylococcus aureus, gula stafylokocker)

Gula stafylokocker är bakterier som orsakar allvarliga, svårbehandlade infektioner. Gula stafylokocker är en av de vanligaste bakterierna. Kontakta vårdcentralen om du har en hudinfektion som inte ger med sig efter egen behandling eller om du, i samband med en hudinfektion, blir sämre och får feber och sjukdomskänsla. Stafylokocker kan också ge upphov till matförgiftning.

Läs mer

Lungödem

Lungödem är ett livshotande tillstånd som uppstår när lungvävnaden blir överfylld med blod. Då pressas vätska från blodet ut i lungblåsorna som i normala fall skall vara fyllda med luft. Detta gör att du får svårt att andas och får en rosslande andning. Försök att andas djupt och lugnt. Kontakta ambulans omedelbart om du misstänker […]

Läs mer

Lunginflammation (pneumoni)

Lunginflammation innebär att lungan har blivit inflammerad, vanligen på grund av en infektion. Orsaken kan vara bakterier eller virus. Små barn och äldre drabbas mest. Typiska besvär är feber, smärtor i bröstet, hosta, andfåddhet och sjukdomskänsla. Sök vård vid tecken på lunginflammation.

Läs mer

Snuva

Snuva är ingen sjukdom utan ett symtom vid sjukdom. Snuva kan vara tillfällig, återkommande eller kronisk. Vid vanliga förkylningar och influensa, som beror på virus, biter inte antibiotika. En långdragen tjock gul eller grön snuva kan tyda på bakterieinfektion, som kan behandlas med antibiotika. Vid allergisk snuva har kortisonsprej god effekt. Kontakta vårdcentralen om du […]

Läs mer

Scharlakansfeber (scarlatina)

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Lungcancer

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3000 svenskar får diagnosen lungcancer varje år. Forskningen visar entydigt att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är rökare.

Läs mer

Luftrörskatarr (akut bronkit)

Luftrörskatarr, eller akut bronkit, är mycket vanligt och orsakas oftast av virus. Hosta är det tydligaste tecknet. Luftrörskatarr går vanligen över av sig själv. Kontakta vårdcentralen om besvären blir värre eller inte gått över efter en till två veckor. Vänd dig till akutmottagningen om du får hög feber eller svårt att andas.

Läs mer

Legionärssjuka (legionella)

Legionärssjuka, legionella, är en svår lunginflammation som drabbar omkring 50-80 personer i Sverige per år. Den smittar genom att man andas in små droppar med förorenat vatten. Behandlingen är antibiotika, ibland behövs sjukhusvård.

Läs mer

Salmonella

Salmonella sprids genom livsmedel. Feber, magont och diarré är de vanligaste symtomen. Du kan fortfarande vara smittbärare i flera veckor efter att du tillfrisknat. Var noga med att tvätta händerna, speciellt efter toalettbesök. Om du efter utlandsresa får frossa, feber och diarré kontakta vårdcentral eller infektionsklinik.

Läs mer

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är en folksjukdom som ökar. I Sverige dör 2 000 – 3 000 personer i kol varje år. Tecken på kol kan vara att det blir svårt att andas och du orkar då inte längre med dina vanliga aktiviteter. Att sluta röka bromsar sjukdomens förlopp. Kontakta din vårdcentral om du misstänker […]

Läs mer

Influensa

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Läs mer

Röda hund (rubella)

Röda hund är en klassisk barnsjukdom som nästan inte finns i Sverige längre eftersom de flesta barn vaccineras. Sjukdomen börjar som en förkylning och sedan kommer blekröda eller brunaktiga utslag i ansiktet och på kroppen. Kontakta vårdcentral om du misstänker röda hund. Röda hund är anmälningspliktig.

Läs mer

Röda ögon

Röda ögon kan bero på många olika saker. Ofta är besvären ofarliga och går över av sig själva. Om bara ena ögat är rött ska du vara mer uppmärksam. Det kan vara tecken på något allvarligare än om båda ögonen är röda. Om frätande ämnen kommit in i ögat, skölj med mycket vatten i omkring […]

Läs mer

Fågelinfluensa (H5N1)

Fågelinfluensa, H5N1, är ett virus som förut endast drabbade fåglar (tamfjäderfä). Nu smittar sjukdomen också från fåglar till människa. Du riskerar bara att smittas om du kommer i nära kontakt med sjuka eller döda fåglar, framför allt tamfjäderfä, som har fågelinfluensavirus. Den risken är för närvarande i det närmaste obefintlig i Sverige och hittills har […]

Läs mer

RS-virus hos barn

RS-virus orsakar årliga epidemier. Infektionen börjar som en vanlig förkylning, men svårigheter att mata barnet kan vara det första tecknet på infektion hos barn upp till en månad gamla. Slemproduktionen blir efter hand riklig med bubblor kring näsborrar och mun. Om ett litet barn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter bör […]

Läs mer

Rotavirus

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Läs mer

Astma hos barn

Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar sig samman i kramper och försvårar andningen. Kontakta vården om barnet har en täppthet i bröstet, tung andhämtning och pipande andning eller långvarig hosta.

Läs mer

Bihåleinflammation (rinosinuit, sinuit)

Bihåleinflammation, rinosinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrummen, bihålorna, innanför ansiktet. Du kan få värk i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. När en förkylning inte ger med sig inom tio dagar bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Astma

Astma är en luftvägssjukdom som kännetecknas av en inflammation i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. De allra flesta får lindriga besvär medan en mindre del har en svår form av astma. Ju snabbare din astma kan börja behandlas desto mindre problem får du i framtiden. På vårdcentralen får du hjälp […]

Läs mer

Rosfeber (erysipelas)

Rosfeber är en infektion i huden som oftast orsakas av bakterier som tränger igenom huden där den är skadad på grund av sår, sprickor eller eksem. Svullen, varm och ömmande hud med en tydlig rodnad som sprider sig snabbt kan vara tecken på rosfeber. Infektionen är allvarlig, men kan behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen om […]

Läs mer

Allergi (överkänslighet)

Allergi och annan överkänslighet medför att kroppen reagerar på ämnen som vi människor vanligen tål. Besvär som beror på överkänslighet får du oftast i ögon, näsa, luftvägar, mage /tarm och på hud. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären. Kontakta vården om du får svårt att andas eller om du har […]

Läs mer

Rosacea

Rosacea är en hudsjukdom som uppträder i ansiktet: på näsan, kinderna, hakan och ibland pannan. Rosacea debuterar oftast hos personer mellan 30 och 50 år. Kvinnor drabbas oftare än män. Kontakta vårdcentralen om du har besvär av utslag i ansiktet.

Läs mer

Allergi hos barn

Allergi hos barn kan utlösas vid kontakt med allergiframkallande ämnen i vår miljö. Det kan till exempel vara pälsdjur, pollen och födoämnen. Pricktest kan visa om ditt barn är allergiskt. Kontakta vården om ditt barn har allergiska besvär.

Läs mer

Ringorm (revorm)

Ringorm är en ganska ovanlig svampinfektion i huden eller i hårbotten. Den syns som röda ringformade eller ovala fläckar med fjällande kant. Man blir nästan alltid smittad av ett djur, till exempel ko eller marsvin. Kontakta din vårdcentral om receptfria salvor mot svamp inte hjälper.

Läs mer

Rabies

Rabies är en virussjukdom som skadar det centrala nervsystemet. Sjukdomen förekommer framförallt hos djur, men kan även drabba människor. Om du blir biten eller riven av ett djur utomlands ska du alltid direkt kontakta läkare på den ort där du vistas. Sjukdomen kan förebyggas med vaccin och immunglobulin om den ges inom något dygn.

Läs mer

Syfilis

Syfilis är numera en ovanlig könssjukdom i Sverige, även om antalet sjuka har ökat de senaste åren. En del som smittas har inga besvär, andra får sår, svullnad och feber. Om du blir smittad är du enligt lag skyldig att direkt söka vård, genomgå behandling och tala om vilka du haft sex med. Syfilis behandlas […]

Läs mer

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Läs mer

Njurbäckeninflammation (övre urinvägsinfektion)

Njurbäckeninflammation är en infektion orsakad av bakterier som drabbar njuren. Infektionen är allvarligare än den vanligare nedre urinvägsinfektionen eftersom bakterierna inte stannar i blåsan utan sprids till njurarna och ibland ut i blodet. Hos vuxna ger tillståndet typiska besvär som problem att kissa, hög feber och smärtor i ryggen eller utmed sidorna. Sök snabb vård […]

Läs mer

Kondylom (könsvårtor)

Kondylom är ofarliga könsvårtor som orsakas av humant papillomvirus, HPV. Viruset smittar vid sexuella kontakter. Du kan vara smittad och smittsam utan att veta om det. Vårtorna går med tiden över av sig själva, men flera behandlingsmetoder finns. Kontakta vården om du får besvär.

Läs mer

Mykoplasma i underlivet (mycoplasma genitalium)

Mycoplasma genitalium är en bakterie som kan orsaka en könssjukdom som liknar klamydia. Den är ungefär hälften så vanlig som klamydia. Bakterien överförs sexuellt. Sök vård om det svider när du kissar, om du har flytningar, klåda eller blödningsrubbningar.

Läs mer

Klamydia

Klamydia kan du ha utan att du märker det. Testa dig om du misstänker att du har blivit smittad.

Läs mer

Munsår

Munsår består av grupper av små vätskefyllda blåsor på och runt läpparna. Orsaken är oftast så kallat herpesvirus men kan också vara bakterier eller förkylningsvirus. Smittan överförs vid direkt munkontakt. Förebygg genom att tvätta händerna, inte peta hål på blåsorna och undvika munkontakt.

Läs mer

Hiv under graviditet

Du kan föda barn om du har hiv. Det finns ingen risk att hivsmittan förs över till fostret under graviditeten eller till barnet i samband med förlossningen om du har en fungerande behandling. Under och efter graviditeten har du regelbunden kontakt med olika specialister. De hjälper dig att föda riskfritt. Prata med din behandlande hivläkare […]

Läs mer

MRSA

MRSA, methicillinresistent Staphylococcus aureus, är en stafylokockbakterie som har blivit motståndskraftig, resistent, mot vanlig antibiotika. Det betyder att bakterien inte längre påverkas av våra vanligaste penicilliner och penicillinliknande antibiotika. I övrigt skiljer den sig inte från vanliga gula stafylokocker.

Läs mer

Hiv/aids

Hiv skadar kroppens immunförsvar. Tidiga tecken kan vara feber, halsont, svullna lymfkörtlar, sår på slemhinnor och hudutslag. För de allra flesta dröjer det flera år innan sjukdomen märks. Viruset smittar inte vid kramar, kyssar och vanliga sociala kontakter. Kondom är ett mycket säkert skydd vid sex. Sök vård om du misstänker hiv/aids.

Läs mer

Mollusker

Mollusker är små vårtliknande upphöjningar i huden som orsakas av virus och smittar genom nära kroppskontakt. Oftast ger de inga besvär och läker ut av sig själva. Vänd dig till din vårdcentral om ditt barn får en infektion eller eksem i området kring molluskerna.

Läs mer

Mjältbrand (antrax)

Mjältbrand, även kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Den förekommer framförallt hos djur, men även människor kan smittas. Bakterierna kan spridas genom luften, via smittat kött eller genom ett sår som förorenats av något som sjuka djur kommit i kontakt med.

Läs mer

Herpes i underlivet(genital herpes)

Herpes i underlivet, genital herpes, är en virusinfektion som smittar vid sex. Du kan vara smittad utan att veta om det. Viruset ligger kvar i nervsystemet och kan blossa upp igen senare. Besvären är övergående sveda, sår och blåsor som kan smitta andra vid direktkontakt. Herpes påverkar inte din förmåga att få barn. Virusmedicin kan […]

Läs mer

Mjäll

Mjäll beror på en obalans i den normala bakterie-/svampfloran som de flesta vuxna har på huden. Ofta har man samtidigt problem med eksem. Mjäll kan inte botas men besvären kan förebyggas och lindras.

Läs mer

Gonorré

Gonorré är en könssjukdom som smittar vid sex utan kondom. Sjukdomen orsakas av bakterier som finns i urinrör och slida, ibland även i ändtarm och svalg. De vanligaste besvären är flytningar och att det svider när du kissar. Om du blir smittad är du enligt lag skyldig att genast söka vård för undersökning och provtagning. […]

Läs mer

Mask i magen (springmask, spolmask)

Springmasken är den vanligaste tarmparasiten i Sverige. Den är ofarlig, men orsakar en infektion som gör att det kliar i stjärten. Det är främst barn som får den, men masken förekommer även hos vuxna. De flesta barnfamiljer har någon gång drabbats. Oftast kan du behandla infektionen själv med receptfria tabletter. Kontakta din vårdcentral om egen […]

Läs mer

Flatlöss

Flatlöss överförs vid nära kroppskontakt. Du kan smittas trots god hygien via sängkläder, handdukar och dåligt rengjorda solariebäddar. Endast personer med besvär ska behandlas. Behandlingen görs med receptfritt medel från apoteket i två steg. Kontakta vården om flera behandlingsförsök misslyckats eller du fått löss i ögonhåren.

Läs mer

Körtelfeber

Körtelfeber Körtelfeber orsakas av ett virus som kallas Epstein Barr. Det sprids via saliv och genom kroppskontakt. Halsont, hög feber, trötthet, svullna lymfkörtlar och ledvärk är vanliga tecken på körtelfeber. Kontakta vårdcentralen om du mår mycket dåligt, har svårt att svälja, feber i flera dagar eller någon annan sjukdom samtidigt.

Läs mer

Malaria

Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna. Den sprids i de tropiska och subtropiska delarna av världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Typiska tecken på malaria är hög feber, kraftig frossa, huvudvärk, ont i kroppen och svettningar. Kontakta en infektionsklinik om du får feber när du har rest i länder där malariasmitta finns, […]

Läs mer

Kikhosta

Kikhosta är en mycket smittsam infektion som orsakas av en bakterie som sätter sig i luftvägarna. Bakterierna bildar ett gift som ger kikhostans speciella symtom. Det kan ta veckor eller månader innan besvären går över. Förebygg kikhosta genom att vaccinera ditt barn. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn är smittat, har kikhosta eller har fått nya […]

Läs mer

Kroniskt trötthetssyndrom

Kroniskt trötthetssyndrom innebär att man känner sig mycket svag och utmattad och har känt så under ett halvår eller mer. Man kan ha infektionskänsla och värk i kroppen. Trots att man sover lyckas man inte återhämta sig. Behandlingen beror vilka besvär man har. Många behöver hjälp att styra sin sömnrytm.

Läs mer

Inälvsparasiter

Inälvsparasiter är mindre vanliga i Sverige, men ett stort hälsoproblem i tropiska och subtropiska områden av världen. Att ha god hygien och att se till att äta mat som är ordentligt stekt eller kokt minskar risken för smitta.

Läs mer

Äggstockscancer

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Läs mer

Äggledarinflammation (salpingit)

Äggledarinflammation är en vanlig infektion bland unga kvinnor. Sjukdomen orsakas oftast av sexuellt överförbara infektioner. Symtom på akut äggledarinflammation är bland annat smärtor i nedre delen av buken. Äggledarinflammation kan öka risken för utomkvedshavandeskap vid en framtida graviditet eller göra det svårare att bli gravid. Snabb behandling med antibiotika minskar riskerna.

Läs mer

Influensa

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Läs mer

Vestibulit (samlagssmärta)

Vestibulit ger smärta omkring slidans öppning när området utsätts för tryck eller tänjning. Det brukar framför allt kännas vid samlag men det kan också göra ont om du för in en tampong eller vid en gynekologisk undersökning. Det kan vara svårt att behandla men det finns flera åtgärder som hjälper.

Läs mer

Infektion och inflammation

Infektion och inflammation är två begrepp som ofta hör ihop. En infektion kan ge olika besvär beroende på smittämne, var infektionen sitter och kroppens svarsreaktion. Inflammation, som är kroppens försvar, ger ofta svullnad, rodnad, dunkande värk, värmekänsla och feber. Sök vård akut vid snabbt stigande feber, frossa och stark sjukdomskänsla.

Läs mer

Utomkvedshavandeskap

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Läs mer

Hiv/aids

Hiv skadar kroppens immunförsvar. Tidiga tecken kan vara feber, halsont, svullna lymfkörtlar, sår på slemhinnor och hudutslag. För de allra flesta dröjer det flera år innan sjukdomen märks. Viruset smittar inte vid kramar, kyssar och vanliga sociala kontakter. Kondom är ett mycket säkert skydd vid sex. Sök vård om du misstänker hiv/aids.

Läs mer

Urinvägsinfektion (blåskatarr, cystit)

Urinvägsinfektion som är begränsad till urinblåsan kallas blåskatarr. Det är vanligt att då känna sig kissnödig oftare än annars. Du kan ha värk i magen, det kan svida när du kissar eller du kan bli lätt illamående. Sexuellt överförd infektion kan ge liknande symtom, varför du bör kontakta vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor (inkontinens)

Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Inkontinens är vanligare hos kvinnor som har fött många barn, har astma eller kronisk luftrörskatarr, som röker eller har kraftig övervikt. Träning av bäckenbotten som knipövningar och motion kan hjälpa. Du bör söka vård om du har blod i urinen eller svårt att tömma blåsan. […]

Läs mer

Hiv under graviditet

Du kan föda barn om du har hiv. Det finns ingen risk att hivsmittan förs över till fostret under graviditeten eller till barnet i samband med förlossningen om du har en fungerande behandling. Under och efter graviditeten har du regelbunden kontakt med olika specialister. De hjälper dig att föda riskfritt. Prata med din behandlande hivläkare […]

Läs mer

Halsböld

En halsinfektion kan leda till att du får en halsböld. Det är en svullnad inuti halsen som gör att du kan få svårt att svälja, gapa och tugga. Du bör kontakta din vårdcentral om du har en halsinfektion som inte blir bättre trots att du äter penicillin, eller om du svullnar på ena eller bägge […]

Läs mer

Svamp i underlivet

De vanligaste tecknen på svampinfektion i underlivet är intensiv klåda och irritation. Infektionen är ofarlig och går i många fall över av sig själv. Sök vård om du haft svamp i underlivet mer än två gånger på ett halvår eller om du inte blivit bra efter att ha använt receptfritt medel.

Läs mer

Riklig mens

Riklig mens kan innebära att man behöver dubbla mensskydd, är tvungen att byta mensskydd på natten och att det bildas klumpar av blod. Sök vård om mensblödningarna plötsligt blir rikliga.

Läs mer

Gulsot (hepatit)

Gulsot eller hepatit är en leverinflammation. Vanligast i Sverige är hepatit A, B eller C. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan de två andra främst smittar via blod. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula. […]

Läs mer

Perioral dermatit

Perioral dermatit är en hudsjukdom som uppträder kring munnen, ögonen och ibland ut på kinderna. Hudutslagen består av rodnad hud, små knottror och ibland finnar. Sjukdomen kan uppstå efter längre tids användning av starka kortisonkrämer, överdriven tvätt och sminkning av huden. Men oftast finns ingen direkt orsak. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor mellan 20 och […]

Läs mer

Premenstruell spänning

Premenstruell spänning, PMS, kallas de fysiska eller psykiska förändringar som kvinnor kan få före mens. En del får spänningar i brösten eller känner att humöret påverkas. Motion, bra kost och tillräckligt med sömn kan lindra symtomen. Om du har svåra PMS-besvär bör du kontakta gynekolog eller vårdcentral.

Läs mer

Gula febern

Gula febern är en mycket allvarlig virussjukdom som fått sitt namn av att sjukdomen bland annat angriper levern och att man i typiska fall blir gulfärgad i huden. Sjukdomen överförs med myggbett. Det finns ingen behandling mot virusinfektionen, men det finns ett effektivt förebyggande vaccin som skyddar i 10 år. Vid hög feber och frossa […]

Läs mer

Myom (godartad tumör)

Myom är en godartad tumör som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad. Knutan består av muskelceller och bindväv. Ofta bildas flera myom. Ibland kan myom ge rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer. I klimakteriet brukar myomen bli mindre eller försvinna helt. Kontakta en gynekologmottagning om du har tryck, tyngdkänsla eller kraftiga smärtor vid menstruation.

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet (infertilitet)

Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10-15 procent av alla par. Du som under ett års tid försökt bli gravid utan att lyckas kan kontakta en gynekologisk mottagning för utredning.

Läs mer

Mjölkstockning (mastit)

Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet täpps till. Kroppen fortsätter att producera mjölk men mjölken kan inte passera utan ”stockar” sig. Mjölkstockning försvinner ofta om du fortsätter att amma. Kontakta din BVC eller vårdcentralen om du misstänker att du fått inflammation.

Läs mer

Förkylning hos vuxna

Förkylning är en infektion i näsa, svalg eller hals som orsakas av virus. Vila och vätska är väl beprövade egenvårdsmetoder. Receptfria läkemedel tas vid behov. Kontakta vårdcentralen om du har huvudvärk, spridd smärta, mer hosta, stigande feber, stark sjukdomskänsla och nedsatt allmäntillstånd och om du har ihållande öronvärk.

Läs mer

Missfall (ofrivillig abort)

Missfall innebär att en graviditet avbryts av sig själv före utgången av graviditetsvecka 22. Ett missfall börjar ofta med smärta och/eller blödningar. Kontakta vården om du är gravid och får en blödning eller magsmärta som du inte känner igen.

Läs mer

Mensvärk (dysmenorré)

Mensvärk känns mest i nedre delen av magen. Ibland strålar smärtan ut i ljumskarna, ner i låren eller ut i korsryggen. Mensvärk är särskilt vanligt bland yngre kvinnor. Sök vård om du får mer ont vid mens och/eller om mensen förändras på annat sätt.

Läs mer

Fågelinfluensa (H5N1)

Fågelinfluensa, H5N1, är ett virus som förut endast drabbade fåglar (tamfjäderfä). Nu smittar sjukdomen också från fåglar till människa. Du riskerar bara att smittas om du kommer i nära kontakt med sjuka eller döda fåglar, framför allt tamfjäderfä, som har fågelinfluensavirus. Den risken är för närvarande i det närmaste obefintlig i Sverige och hittills har […]

Läs mer

Livmoderkroppscancer

Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.

Läs mer

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer orsakas av ett virus som sprids sexuellt. Alla kvinnor som har, eller har haft, ett aktivt sexliv är i riskzonen för att få en infektion. Tidigt i sjukdomsförloppet märker kvinnan själv ingenting. Senare kommer blödningar, smärtor och andra besvär. Ett vaccin finns som, om det ges före sexdebuten, skyddar mot de vanligaste virustyperna som […]

Läs mer

Fotsvamp

Fotsvamp kan vara besvärande. Ett vanligt tecken på fotsvamp är att huden mellan tårna blir mjölliknande och flagnar. Ibland kliar det. Risken för svamp ökar om du ofta använder täta skor. Du kan oftast behandla själv med receptfria medel. Fråga på apoteket om du är osäker.

Läs mer

Livmoderframfall (prolaps)

Livmoderframfall innebär att livmodern sjunker från sitt normala läge ner i slidan. Det kan kännas som att man har en tyngd i underlivet eller som att något putar ut ur slidan. Livmoderframfall beror sannolikt på försvagade muskler och ligament i bäckenets nedre del. Vänd dig till en gynekologmottagning om du har tecken på framfall för […]

Läs mer

Feber

Feber är när kroppen är varmare än normalt. Som feber hos vuxna räknas en morgontemperatur över 37,5 grader eller en kvällstemperatur över 37,7 grader. Ofta är anledningen till febern uppenbar, till exempel att du har en virus- eller bakterieinfektion. Kontakta vårdcentralen om febern sitter i flera dagar utan andra tecken på infektion.

Läs mer

Klimakteriebesvär (övergångsålder)

Klimakteriet, också kallat övergångsåldern, inträffar oftast i 45-55-årsåldern och börjar många gånger med att mensen förändras. Under klimakteriet får de flesta kvinnor någon form av klimakteriebesvär. Man kan till exempel känna sig onormalt varm, få svettningar, sömnsvårigheter eller sköra och torra slemhinnor i underlivet. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär och om du mår […]

Läs mer

Difteri (äkta krupp)

Difteri kallas även äkta krupp och är en mycket allvarlig sjukdom. Den orsakas av en bakterie som kan bilda ett bakteriegift, toxin. Toxinet kan skada många av kroppens organ. Vaccination ger ett gott skydd. Sjukdomen är väldigt ovanlig i Sverige.

Läs mer

Hypotyreos

Hypotyreos är en vanlig sjukdom som beror på att sköldkörteln producerar för lite av hormonerna T4 och T3. Om sjukdomen inte behandlas med sköldkörtelhormon kan den bli livshotande. Tecken på hypotyreos kan vara att du känner dig trött, frusen, har torr hud och livlöst hår, kuddlika svullnader och förstoppning. Kontakta din vårdcentral om du har […]

Läs mer

Candidainfektion (Candida albicans)

Candida albicans är en jästsvamp som många människor normalt bär på utan att ha något obehag. Svampinfektion med candida kan ge besvär på huden, i munnen, i slidan eller i magen. Kontakta husläkare om du tror att du har en svampinfektion eller om ditt immunförsvar är nedsatt och du märker tecken på candidainfektion.

Läs mer

HPV (humant papillomvirus)

HPV, humant papillomvirus, är ett vårtvirus. Några typer ger hand- eller fotvårtor medan andra ger vårtor på könsorganen, så kallade kondylom. De allvarligaste typerna kan orsaka cancer, bland annat livmoderhalscancer, analcancer och peniscancer. Idag finns vaccin som, om det ges före sexdebuten, skyddar mot flera av de 40 HPV-typer som orsakar sjukdomar i underlivet och […]

Läs mer

Hiv under graviditet

Du kan föda barn om du har hiv. Det finns ingen risk att hivsmittan förs över till fostret under graviditeten eller till barnet i samband med förlossningen om du har en fungerande behandling. Under och efter graviditeten har du regelbunden kontakt med olika specialister. De hjälper dig att föda riskfritt. Prata med din behandlande hivläkare […]

Läs mer

Bältros (herpes zoster)

Bältros, herpes zoster, börjar som en brännande smärta på ena sidan av kroppen – oftast i midjehöjd. Efter ett par dagar kommer en bältesformad hudrodnad där man kan se små blåsor. Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt. Det finns effektiv behandling och den måste sättas in inom tre dygn efter insjuknandet.

Läs mer

Blodförgiftning (sepsis)

Blodförgiftning, sepsis, är en allvarlig infektion som beror på att bakterier kommit in i blodet. Feber och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom. I svårare fall kan blodtryck, njurfunktion, medvetandegrad och andning påverkas. Kontakta akutmottagning vid misstanke om blodförgiftning.

Läs mer

Borrelia

Borrelia är en infektion som sprids av fästingar. Första tecknet på infektionen är en rodnad på huden som kan bli ringformad. Titta alltid noga på kroppen om du är i områden där fästingar är vanliga. Om du hittar en fästing på kroppen bör du ta bort den så snabbt som möjligt. Sök vård om du […]

Läs mer

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi)

Havandeskapsförgiftning i lindrig form drabbar ungefär 2 procent av alla gravida kvinnor. När man drabbas av havandeskaps-förgiftning stiger blodtrycket och äggvita, protein, läcker ut i urinen. Mödravårdens regelbundna kontroller gör att havandeskapsförgiftning oftast upptäcks i tid.

Läs mer

Gravid och illamående (graviditetsillamående)

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Läs mer

Blindtarmsinflammation (appendicit)

Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Orsaken är oftast okänd. Du får ont i magen, och det är viktigt att få snabb behandling. I sällsynta fall brister blindtarmen, vilket är allvarligt. Sök vård om du misstänker blindtarmsinflammation eller har ont i magen utan att veta varför.

Läs mer

Amöbainfektion (entamöba dispar, entamöba histolytica)

Amöbainfektion får man av en parasit, en amöba, som främst sprids via förorenat vatten och mat. Tecken på infektion är blodiga diarréer och feber. Ibland kan amöban angripa levern. Amöban är vanligare utanför Europa. Du kan förebygga smitta genom att inte dricka vatten som kan vara förorenat eller äta mat som inte tillagats. Sök vård […]

Läs mer

Badklåda (simmarklåda)

Badklåda orsakas av små parasiter som finns hos sjöfåglar och sötvattenssnäckor. När de sätter sig på människor ger de utslag som kliar, så kallad badklåda. Det är helt ofarligt och går över på en vecka. Du behöver inte söka vård utan kan själv lindra klådan med receptfri kortisonkräm eller kylbalsam.

Läs mer

För tidig avlossning av moderkakan (moderkaksavlossning)

För tidig avlossning av moderkakan innebär att en bit av, eller hela moderkakan lossnar från livmoderväggen under graviditeten eller för tidigt under själva förlossningen. Det innebär att syre- och näringstillförseln till fostret minskar och mamman börjar blöda.

Läs mer

Flytningar

Flytningar förekommer normalt hos kvinnor i alla åldrar och varierar i mängd och lukt. De skyddar underlivet mot infektioner. Om flytningarna är missfärgade, luktar illa och du får hög feber eller ont magen, eller om du tror att du blivit smittad av någon könssjukdom, ska du vända dig till en gynekolog eller till vårdcentralen.

Läs mer

Algförgiftning (algtoxinförgiftning)

Algförgiftning, eller algtoxinförgiftning, kan du drabbas av om du badar i havs- eller sjövatten som har blommande alger. De giftiga algerna blommar på sommaren när vattnet är som varmast. De vanligaste besvären är klåda, huvudvärk och magsjuka. Rör inte vatten där alger blommar kraftigt. Vänd dig till sjukhusets akutmottagning om du misstänker att du drabbats […]

Läs mer

Åldersvårtor

Åldersvårtor är platta ljusbruna eller mörkbruna partier på huden. De förekommer vanligast i ansiktet och på bålen, är lätt upphöjda och kan ge ett ”glansigt intryck”. Tillståndet är inte sjukligt utan eventuellt ett kosmetiskt problem. Kontakta vårdcentralen om vårtorna förändras, blir infekterade eller börjar blöda.

Läs mer

Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög. Vanliga tecken på diabetes är att du känner dig trött, är oftare törstig och går ned i vikt. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Kontakta din vårdcentral om du är trött, mycket […]

Läs mer

Endometrios

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. I Sverige har ungefär tio procent av kvinnor i barnafödande ålder sjukdomen. Om du har mycket ont vid mens, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont när du kissar eller bajsar bör du kontakta husläkare eller gynekolog.

Läs mer

Cellförändringar i livmoderhalsen

Cellförändringar i livmoderhalsen är inte en sjukdom, men kan vara ett förstadium till livmoderhalscancer. Livmoderhalsen kallas den nedre delen av livmodern. Kvinnor mellan 23 och 50 år kallas vart tredje år, och därefter vid 55 och 60 års ålder till gynekologisk cellprovskontroll (GCK). Sök gynekolog om du får blodiga flytningar eller blödningar från underlivet. Det […]

Läs mer

Depression i samband med förlossningen (postnatal depression)

Depression i samband med förlossningen, postnatal depression, drabbar en av tio kvinnor. Depressionen kan uppträda när som helst under det första halvåret efter förlossningen. Alla som drabbas blir bra efter stödsamtal och/eller behandling.

Läs mer

Cancer i urinblåsan

Cancer i urinblåsan drabbar varje år cirka 2 000 personer i Sverige, framför allt äldre män, och är den sjätte vanligaste cancerformen. Symtom på urinblåsecancer är blod i urinen, att man behöver kissa oftare än vanligt, att det svider när man kissar och att det gör ont över blygdbenet. Hos många drabbade kan tumören enkelt […]

Läs mer

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och antalet fall växer ständigt. En knöl eller knuta i eller kring bröstet är det vanligaste tecknet på cancer. Tidig upptäckt ökar möjligheten att bota sjukdomen. Operation som kombineras med strålbehandling är en metod för att behandla bröstcancer.

Läs mer

Åldersfläckar (lentigo)

Åldersfläckar är platta ljusbruna eller rödbruna partier på huden. De bildas oftast i ansiktet, på halsen, axlarna, övre ryggen, handryggen och handlederna. Om fläckarna förändras, börjar blöda eller blir infekterade bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Bäckenuppluckring

Bäckenuppluckring kallas även foglossning eller symfyseolys. Bäckenlederna mjukas upp hos alla kvinnor under graviditeten. Det är en normal process som utvidgar bäckenet. En del kvinnor kan få smärtsamma besvär – andra känner inget alls. Har du besvär eller känner obehag kan du fråga din barnmorska om råd.

Läs mer

Övervikt

Övervikt och fetma beror på att vi äter mer än vad kroppen hinner förbränna. Det ökar risken för en rad sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Bästa sättet att gå ner i vikt är att ändra sina mat- och motionsvanor. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp att gå ned i vikt.

Läs mer

Åderbråck (varicer)

Åderbråck är blodådror, vener, som utvidgats onormalt. Arv, hormoner och graviditet kan vara orsak till åderbråck. Åldersförändringar i kärlen gör också att risken för åderbråck ökar när vi blir äldre. Sök vård om du har besvär av åderbråck, svullna ben, eksem eller sår på benen.

Läs mer

Vårtor

Vårtor orsakas av virus och är vanligast i skolåldern. De sitter oftast på händer och fötter. Vårtor är ofarliga och försvinner i regel av sig själva, även om det ibland kan dröja flera år. Det finns ingen behandling som säkert botar vårtor, men om du har vårtor på händer eller fötter kan du prova vårtmedel […]

Läs mer

Årstidsbunden depression(seasonal affective disorder, SAD)

Årstidsbunden depression, på engelska seasonal affective disorder eller SAD, innebär att man drabbas av depressiva besvär i samband med årstidsväxlingar. Årstidsbunden depression är vanligast under senhöst och vinter men förekommer även under sommarhalvåret. Typiska symtom på årstidsbunden depression under höst och vinter är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt, ökat sötsug och […]

Läs mer

Trycksår

Trycksår kallades tidigare liggsår. Såret beror på att trycket över ett visst kroppsområde varit så högt under en tid att blodcirkulationen rubbats. Oftast inträffar dessa tryckskador där ben ligger nära hud, det vill säga över ryggslutet, hälar, skulderblad, bakhuvud och sittbensknölar. Trycksår kan drabba äldre, sängliggande personer, men de kan även uppstå efter långa operationer, […]

Läs mer

Torr hud (torrhet)

Torr hud kan strama och klia. Eksem kan bildas. Ofta blir det värre när det är kallt ute och efter att du har duschat. För att lindra besvären kan du smörja in dig med hudkräm och undvika att duscha för ofta. Kontakta din vårdcentral om du får svåra besvär med klåda och eksem.

Läs mer

Ångest

Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]

Läs mer

Utmattningssyndrom(utbrändhet)

Utmattningssyndrom, ibland kallat utbrändhet, kan du få om du under lång tid varit hårt utsatt för stress. Du kan få både psykiska och fysiska symtom, som värk i axlar, nacke och rygg, sömnproblem, koncentrationsproblem eller ångest. Har du problem med stress eller sjukdomar kopplade till stress kan du kontakta din husläkare eller företagshälsovården.

Läs mer

Uttorkning

Uttorkning är ganska ovanligt i Sverige idag – utom under värmeböljor då temperaturen även nattetid ligger över +20 grader Celcius. De flesta som blir uttorkade är äldre och personer som anstränger sig fyskiskt trots hög temperatur, till exempel vid maratonlopp. Vanliga tecken, förutom törst, är trötthet, svaghet, förvirring, huvudvärk, yrsel och illamående. Är någon kraftigt […]

Läs mer

Undernäring hos äldre

Det är vanligt att minska i vikt när man blir äldre. Efter 70-årsåldern kan en del människor tappa fem procent av sin vikt varje tioårsperiod. Orsakerna kan vara allt från förändrad ämnesomsättning till sjukdom och psykiska faktorer. Andra har en stabil eller ökande kroppsvikt när de blir äldre. Kontakta din vårdcentral om du har problem.

Läs mer

Sår/Skärsår (skrubbsår)

Sårskador är vanliga. De flesta sår kan du ta hand om själv. En stelkrampsspruta verkar förebyggande. Sök akutvård om såret blöder kraftigt. Uppsök husläkare vid infektion, sår i ansiktet, över leder eller djupa sår samt vid tecken på andra skador.

Läs mer

Svinkoppor (impetigo)

Svinkoppor, som även kallas impetigo, är en ytlig, smittsam hudinfektion som beror på bakterier. Infektionen ger symtom i form av utslag, blåsor och sår. Tvätta flera gånger om dagen så att sår och blåsor torkar ut. Vänd dig till vårdcentralen om behandlingen inte hjälper inom en vecka, om du har många koppor i ansiktet alternativt […]

Läs mer

Tvångssyndrom (OCD, Obsessive-compulsive disorder)

Tvångssyndrom är när en person lider av tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande, ofrivilliga tankar som är svåra eller omöjliga att slå bort. Tvångshandlingarna lindrar, åtminstone tillfälligt, den ångest som tvångstankarna orsakar. Kontakta din vårdcentral om du har tvångstankar eller tvångshandlingar som skapar problem i din vardag.

Läs mer

Stoppa blödning

Det är sårets djup och placering som avgör vilka blodkärl som skadas och därmed hur allvarlig blödningen blir. Det är viktigt att stoppa en stor blödning snabbt. Annars kan den skadade drabbas av chock och bli medvetslös.

Läs mer

Trötthet

Trötthet är en naturlig känsla som betyder att man behöver vila. Det gäller att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Att äta vettigt, motionera och undvika sömnmedel och rökning är viktigt för att man ska orka med vardagen. Kontakta din vårdcentral om du är mycket trött under en längre tid. Under graviditeten är det […]

Läs mer

Solskador

Solning är förklaringen till att hudcancer ökar så kraftigt som den gör. Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form. Födelsemärken som växer och kliar kan vara tecken på skada. Vänj huden långsamt vid solen och använd solskydd. Kallt vatten, […]

Läs mer

Transsexualism – när kropp och kön inte stämmer överens

Vilket kön man tillhör är inte alltid en självklarhet. Man kan känna sig som en kvinna men ha en mans kropp, eller tvärtom, känna sig som en man men ha en kvinnas kropp. På mottagningen för könsbytesutredningar finns hjälp för dig som är transsexuell och vill påbörja en utredning om könskorrigering.

Läs mer

Skorv

Skorv, eller mjölkskorv, är ett slags stora gulvita mjäll i hårbotten hos spädbarn. Det är mycket vanligt och helt ofarligt. Du kan själv behandla skorv med barnolja, salicylsyrevaselin eller kortisonkräm. Kontakta din BVC-mottagning om råden inte hjälper, eksemet sprider sig eller huden i hårbotten blir röd och irriterad.

Läs mer

Tinnitus

Tinnitus, oljud i öronen, förekommer oftast i samband med hörselskada, men kan även drabba personer som hör normalt. Det kan vara mycket besvärande. Individuell behandling kan ge lindring då bot inte finns. Undvik kaffe. Hörapparatanpassning är ett bra första steg. I svårare fall kan medicinering, sjukskrivning och psykologkontakt bli aktuella.

Läs mer

Tourettes syndrom hos barn

Tourettes syndrom hos barn innebär att barnet har så kallade tics. Tics betyder att barnet gör ofrivilliga rörelser och ger ifrån sig plötsliga ljud. De flesta barn med tics har också svårt att koncentrera sig, är överaktiva och har svårt att kontrollera sina impulser. Kontakta vården om ditt barn under en längre tid gör upprepade […]

Läs mer

Skavsår (blåsor)

Skavsår är egentligen en brännskada som uppstår när friktionen är för stor mellan strumpa, sko och hud. Förebygg genom att lufta, tejpa och smörja in fötterna. Använd skor som sitter bra på foten. Tvätta uppkomna sår, punktera eventuellt stora blåsor eller avlasta med specialplåster. Vid varbildning eller om du är diabetiker, kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som man kan få om man ofta har bränt sig i solen. Sola därför alltid försiktigt. Kontakta din vårdcentral om du upptäcker knutor, rödaktiga förändringar eller sår i huden, som du inte känner igen och som inte går över av sig själva.

Läs mer

Självsprickor

Självsprickor bildas när huden är torr och förtjockad och spricker. De kan göra riktigt ont och tar tid att läka. Prova mjukgörande kräm, salva eller specialplåster. Kontakta din vårdcentral om du ofta får självsprickor eller om sprickorna blivit infekterade.

Läs mer

Skabb

Skabb är en smittsam hudåkomma som orsakas av ett kvalster. Skabb smittar genom nära kontakt med någon smittad, deras kläder eller sängkläder. Bara om du är helt säker på att du har skabb kan du behandla med receptfri salva och använda hydrokortisonsalva mot klådan. Kontakta vårdcentral om du är osäker på symtomen, gravid eller om […]

Läs mer

Scharlakansfeber (scarlatina)

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Ringorm (revorm)

Ringorm är en ganska ovanlig svampinfektion i huden eller i hårbotten. Den syns som röda ringformade eller ovala fläckar med fjällande kant. Man blir nästan alltid smittad av ett djur, till exempel ko eller marsvin. Kontakta din vårdcentral om receptfria salvor mot svamp inte hjälper.

Läs mer

Rosacea

Rosacea är en hudsjukdom som uppträder i ansiktet: på näsan, kinderna, hakan och ibland pannan. Rosacea debuterar oftast hos personer mellan 30 och 50 år. Kvinnor drabbas oftare än män. Kontakta vårdcentralen om du har besvär av utslag i ansiktet.

Läs mer

Perioral dermatit

Perioral dermatit är en hudsjukdom som uppträder kring munnen, ögonen och ibland ut på kinderna. Hudutslagen består av rodnad hud, små knottror och ibland finnar. Sjukdomen kan uppstå efter längre tids användning av starka kortisonkrämer, överdriven tvätt och sminkning av huden. Men oftast finns ingen direkt orsak. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor mellan 20 och […]

Läs mer

Psoriasis

Psoriasis ger röda, fjällande utslag eller fläckar som ibland kliar. Sjukdomen uppkommer oftast när man är mellan 10 och 30 år. Den är ärftlig och utlöses av infektioner, läkemedel eller psykisk stress. Det går inte att bli frisk från psoriasis, men olika behandlingar lindrar bra. Kontakta din vårdcentral om du får röda och torra, fjällande […]

Läs mer

Mjäll

Mjäll beror på en obalans i den normala bakterie-/svampfloran som de flesta vuxna har på huden. Ofta har man samtidigt problem med eksem. Mjäll kan inte botas men besvären kan förebyggas och lindras.

Läs mer

Sömnsvårigheter (sömnproblem)

Sömnsvårigheter kan alla människor ha då och då. Sömnproblem är vanligare bland kvinnor än män. Här får du tips på vad du själv kan göra. Hjälper det inte kan sömnmedel vara ett tillfälligt alternativ. Kontakta husläkare vid svåra, långvariga sömnproblem, särskilt om de är förknippade med starka trötthets- eller ångestkänslor.

Läs mer

Tandvårdsrädsla (tandläkarskräck)

Tandvårdsrädsla är mycket vanligt. Såväl barn som vuxna kan känna obehag inför besöket hos tandläkare eller tandhygienist. Ibland vet man inte själv vad det beror på. Tandvårdspersonalen vet hur man bemöter och behandlar patienter med tandvårdsrädsla, till exempel genom samtal och avslappning.

Läs mer

Loppor (människoloppa, djurloppa, jordloppa)

Loppor är parasiter som utvecklas från ägg, larv och puppa till insekt. Loppbetten syns som små röda kliande utslag, ofta på bålen. Människoloppor försvinner oftast om du tvättar dig regelbundet. Mot klådan finns receptfri medicin. Kontakta vårdcentralen om du är osäker på om det verkligen handlar om loppbett.

Läs mer

Malignt melanom (hudcancer)

Malignt melanom, eller hudcancer, är en typ av elakartad tumör som du kan få om du solar för mycket och bränner dig ofta. Tecken på sjukdomen kan vara nya pigmentfläckar på huden eller fläckar som ändrar storlek, färg eller form. Kontakta din vårdcentral för undersökning om dina pigmentfläckar ändrar utseende eller om du får nya […]

Läs mer

Spelberoende

Spelberoende är ett sedan länge känt fenomen. Det räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikaberoende. Trots att man inte tillför kroppen någon substans vid spel om pengar kan man påvisa samma neurokemiska reaktioner i hjärnan vid spelande som vid intag av alkohol eller narkotika. Bland manliga ungdomar och unga vuxna […]

Läs mer

Stress

Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan. Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet. Om stressen blir långvarig kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att du tar dig tid att varva ner för att kunna återhämta dig. Kontakta din vårdcentral om du har svårt att varva ner eller […]

Läs mer

Liktornar och förhårdnader

Liktornar och förhårdnader bildas när ett område på foten under en lång tid utsätts för nötning och tryck. Förhårdnaden pressas inåt som en tagg (torn). Tag fotbad, använd fotfil och behandla området med salva som innehåller salicylsyra. Kontakta vården om du får återkommande eller långvariga besvär. Om du har diabetes får du remiss till en […]

Läs mer

Sorg

Sorg är reaktionen på att någon som står oss nära dött. Sorgen är en naturlig del av livet, men om du vill ha stöd i din sorg kan du få hjälp. Alla sörjer på sitt eget sätt.

Läs mer

Specifik fobi

Specifik fobi är en starkt överdriven rädsla för en sak eller en situation. Denna rädsla kan övergå i en panikattack när du stöter på det du är rädd för. Fobier kan behandlas med kognitiv beteendeterapi där du gradvis utsätts för din fobi. Vänd dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tycker att rädslan begränsar ditt […]

Läs mer

Social fobi

Social fobi betyder att en person får ångest när han eller hon står i centrum för andra människors uppmärksamhet. Det finns en rädsla för att bli granskad och förödmjukad genom att göra bort sig, så att det blir pinsamt. Både kognitiv beteendeterapi och behandling med så kallade antidepressiva läkemedel har visat sig effektiva vid behandling […]

Läs mer

Klåda

Klåda kan ha många olika orsaker. Den vanligaste orsaken är torr hud. Klappa eller nyp lätt i huden istället för att klia dig, vilket gör klådan värre. Sök vård om du har utslag, eller om du inte blir bättre av att följa egenråden nedan.

Läs mer

Sniffning och boffning

Sniffning är ett sätt att berusa sig genom att dra i sig ångorna från lättflyktiga lösningsmedel. Boffning är inandning av olika drivgaser. Både sniffning och boffning innebär stora risker, även om det sker vid enstaka tillfällen. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland annat lever och njurar. Sök omedelbart vård om du eller […]

Läs mer

Håravfall

Håravfall är vanligt. Män blir oftare tunnhåriga. En del får tillfälligt håravfall, medan andra förlorar håret helt eller fläckvis. Orsakerna kan vara ärftliga eller medicinska. Sök vård om du tappar håret och också har hjärt-/kärlsjukdom. Sök också vård om du är gravid eller ammar och tappar håret. Du bör också söka upp din vårdcentral om […]

Läs mer

Hemangiom (smultronmärke)

Hemangiom är godartade blodkärlstumörer som är mycket vanliga. Hemangiom förekommer oftare hos flickor och hos barn som är för tidigt födda. De flesta hemangiom ger inga besvär och försvinner av sig själva. Om ditt barn har hemangiom som kommit några månader efter förlossningen eller om barnet har många hemangiom bör du kontakta barnavårdscentralen.

Läs mer

Huvudlöss (hårlöss, löss)

Huvudlöss är vanligt bland barn. De sprids genom kontakt huvud mot huvud. Det är viktigt att behandla för att hindra spridning. Du kan köpa receptfria lusmedel på apoteket och behandla själv. Lössen beror inte på dålig hygien.

Läs mer

Skära sig (självskador)

Att skära sig medvetet med vassa föremål är ett tecken på att man inte mår bra. För att bryta ångesten och depressionerna måste man söka vård. Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder. Ett första steg är att kontakta en vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Läs mer

Handeksem (allergiska kontakteksem, irritationseksem)

Handeksem är ganska vanligt. Omkring 10 procent av den vuxna befolkningen har handeksem någon gång under en ettårsperiod. Personer som haft böjveckseksem som barn får oftare än andra handeksem i vuxen ålder. Vanligen kan du med egen behandling få bort eksemet. Om det inte fungerar eller om handeksemet blir varigt eller får djupa hudsprickor bör […]

Läs mer

Självmord

Självmord hänger ofta ihop med en psykisk sjukdom, missbruk eller en personlig kris. Risken att en person som har försökt begå självmord försöker igen är mycket stor. Ta därför hot eller tankar på självmord på allvar. Tala med en nära vän om du har självmordstankar. Kontakta husläkare eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du behöver mer hjälp.

Läs mer

Psykoser

Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd. Det gemensamma för dem är att den drabbade upplever sig själv eller omgivningen som förändrad. Man kan till exempel höra röster som inte finns eller ha vanföreställningar. Om du misstänker att du eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du söka hjälp snarast. En psykotisk […]

Läs mer

Schizofreni

Schizofreni är en psykiatrisk diagnos där den drabbade personen har psykossymtom. Det kan till exempel vara hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Kontakta närmaste psykiatriska öppenvårdsmottagning om du själv eller någon i din omgivning uppvisar ovanstående besvär. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlingen sätts igång, desto bättre går det på sikt. Behandlingen består oftast av läkemedel, […]

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga, kan uppkomma från vissa traumatiska händelser som upplevs så svåra att barnet inte klarar av att ta sig igenom krisen utan drabbas av psykiska symtom. Det bästa sättet för ett barn att komma över en traumatisk händelse är föräldrarnas eller någon annan viktig vuxens möjlighet att hjälps barnet […]

Läs mer

Födelsemärke (eldsmärke, smultronmärke, pigmentförändringar)

Födelsemärken kan se olika ut till färg, form och storlek. De vanligaste är bruna och är pigmentförändringar. Det är normalt att få fler med åren. Se regelbundet över dina födelsemärken. Ta kontakt med vårdcentralen om du har födelsemärken som växer, kliar, ändrar form eller färg.

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD

Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är kognitiv beteendeterapi.

Läs mer

Paniksyndrom

Paniksyndrom är när man har plötsliga och återkommande panikattacker utan någon egentlig orsak. Under en panikattack känner man en intensiv rädsla, skräck eller obehag. Man kan få hjärtklappning, svårt att andas, darrningar och yrsel. Attacken varar några minuter. Paniksyndrom behandlas med kognitiv beteendeterapi och läkemedel, så kallade antidepressiva läkemedel.

Läs mer

Eksem

Eksem finns i olika varianter. De vanligaste är böjveckseksem, mjälleksem, blöjeksem samt allergiska och icke-allergiska kontakteksem. Klåda är det vanligaste tecknet på eksem. Huden blir röd och inflammerad. Det finns olika krämer och salvor för att få bort eksemet. Sök vård om det inte försvinner.

Läs mer

Djurbett

Att bli biten av hund, katt eller något annat husdjur kan vara farligt om bettet är så djupt att det blöder. Kontakta läkare om bettet är djupt eller svullet, ömt och rött samt om du har blivit djupt biten i händerna eller om du tror att du saknar skydd mot stelkramp.

Läs mer

Nedstämdhet hos unga

Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder i livet, till exempel i tonåren, är det vanligare att vi känner oss nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression. Försök att prata med någon du känner förtroende för om du är ledsen.

Läs mer

Böld

En böld är en varhärd orsakad av instängda bakterier, oftast sådana bakterier som förekommer på huden utan att ställa till besvär. Typiska tecken är rodnad, svullnad och ömhet. Kontakta din vårdcentral om bölden inte försvinner av sig själv, eller om du får feber.

Läs mer

Manodepressiv sjukdom (bipolär sjukdom)

Manodepressiv sjukdom, som även kallas bipolär sjukdom, innebär att man drabbas av återkommande maniska och depressiva sjukdomsperioder. De flesta som har sjukdomen kan fungera normalt mellan sjukdomsperioderna. Kontinuitet i behandling och medicinering, och att lära sig om sjukdomen brukar minska risken att bli sjuk igen.

Läs mer

Böjveckseksem (atopiskt eksem)

Böjveckseksem är en växande sjukdom i Sverige. Mellan 15-20 procent av alla barn drabbas. Eksemet kommer redan när barnet är litet och sitter oftast i knä- och armveck. Klåda följs av utslag. Förebygg genom att smörja in, göra kloka kläd- och kostval samt ha en bra hemmiljö. Behandling håller eksemet i schack. Hos de allra […]

Läs mer

Bältros (herpes zoster)

Bältros, herpes zoster, börjar som en brännande smärta på ena sidan av kroppen – oftast i midjehöjd. Efter ett par dagar kommer en bältesformad hudrodnad där man kan se små blåsor. Det är viktigt att söka vård så fort som möjligt. Det finns effektiv behandling och den måste sättas in inom tre dygn efter insjuknandet.

Läs mer

Brännskada

Brännskada eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador. Spolning med svalt vatten hjälper mot lindriga brännskador. Lite svårare brännskador med blåsbildning kräver smärtstillande medel och förband. Åk direkt till sjukhus vid svårare brännskador.

Läs mer

Kroniskt trötthetssyndrom

Kroniskt trötthetssyndrom innebär att man känner sig mycket svag och utmattad och har känt så under ett halvår eller mer. Man kan ha infektionskänsla och värk i kroppen. Trots att man sover lyckas man inte återhämta sig. Behandlingen beror vilka besvär man har. Många behöver hjälp att styra sin sömnrytm.

Läs mer

Hypokondri / hälsoångest (inbillningssjuka)

Hypokondri kallades tidigare inbillningssjuka, eftersom den drabbade inte har den sjukdom som han eller hon oroar sig för. Idag kallas hypokondri allt oftare hälsoångest. Hypokondri är inte en kroppslig åkomma utan ett psykiskt problem som kan orsaka stort lidande. Kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi är vanliga behandlingsformer.

Läs mer

Kriser

Kriser kan drabba de allra flesta någon gång i livet. De kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man upplever en katastrof eller att något oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom, men om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till […]

Läs mer

Bråck

Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Kontakta din vårdcentral om du har en svullnad eller utbuktning i bukväggen som ger besvär.

Läs mer

Borrelia

Borrelia är en infektion som sprids av fästingar. Första tecknet på infektionen är en rodnad på huden som kan bli ringformad. Titta alltid noga på kroppen om du är i områden där fästingar är vanliga. Om du hittar en fästing på kroppen bör du ta bort den så snabbt som möjligt. Sök vård om du […]

Läs mer

Generaliserat ångestsyndrom (GAD, generalized anxiety disorder)

Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD efter engelskans generalized anxiety disorder, innebär att en person sällan eller aldrig kan kontrollera sin oro och ängslan. Det påverkar hela tillvaron för den drabbade. De mest effektiva behandlingarna vid generaliserat ångestsyndrom är kognitiv beteendeterapi och antidepressiva läkemedel.

Läs mer

Blåmärke

Blåmärke är en liten blödning under huden som uppstår när ett blodkärl brister. Märket ser blått ut när blodet läcker ut i vävnaderna intill. Det försvinner av sig självt. Kontakta din husläkare/vårdcentral om blåmärken uppstår utan anledning, om du får väldigt många blåmärken eller om blåmärket plötsligt blir större.

Läs mer

Blöjutslag

Många småbarn får någon gång utslag under blöjan, särskilt vid magsjuka och antibiotikabehandling. Utslagen beror på att huden kommer i kontakt med framförallt avföring, oftast i samband med diarré. Genom täta blöjbyten och skyddande kräm kan du oftast själv behandla blöjutslagen. Kontakta barnavårdscentralen om besvären inte blir bättre eller förvärras.

Läs mer

Depression

Depression är en sjukdom som många drabbas av. Om du är deprimerad känner du dig ofta nedstämd och får ångest utan någon påtaglig orsak. En uttalad trötthet är vanligt, liksom problem med sömnen och minskad matlust. Hur en depression upplevs varierar väldigt mellan olika personer. Depression kan också vara ett tidigt tecken på annan sjukdom. […]

Läs mer

Bulimia nervosa (bulimi)

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Läs mer

Bett av människa

Människobett kan ge kraftiga infektioner på grund av bakterier i saliven eller i huden. Tvätta rent såret med flytande tvål och vatten. Om du är osäker, eller om ett barn blir bitet så bettet går igenom huden, kontakta alltid läkare.

Läs mer

Borderline personlighetsstörning

Borderline personlighetsstörning yttrar sig på olika sätt. Den som fått sjukdomen känner sig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Psykoterapi och medicinering används för att förhindra återfall. Om du misstänker borderline bör du kontakta din vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Läs mer

Bensår (fotsår, sår)

Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella. Venösa bensår börjar oftast med att fotleden och underbenet svullnar. Om du får ett sår på en fot eller […]

Läs mer

Autism hos barn

Autism betyder att barnet har svårt att ta in och tolka information. Framför allt har autistiska barn svårt att sätta sig in i andra människors situation och förstå hur de tänker. Autistiska barn har också ett begränsat beteende och ensidiga intressen. Om du tycker att ditt barn har sådana problem ska du kontakta barnavårdscentral eller […]

Läs mer

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Den är ofta lindrig. Det vanligaste tecknet är att du får en helt ny hudfärgad knuta eller rodnad fläck någonstans på huden. Det bästa sättet att minska risken är att alltid skydda sig mot solens skadliga strålar. Kontakta din vårdcentral om du misstänkter basalcellscancer.

Läs mer

Akne (finnar)

Akne är ett samlingsnamn för finnar, kvisslor och pormaskar. En finne bildas när en talgkörtelmynning täppts till och en inflammation uppstått. Utslagen är inflammerade, upphöjda och ömmande men lämnar sällan ärr. Tvätta inte ansiktet för ofta och undvik feta krämer och olja. Kontakta husläkare vid långvariga eller stora besvär, särskilt om du får det som […]

Läs mer

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom (AS) är en funktionsnedsättning som innebär ett annorlunda sätt att tänka och uppleva omvärlden. AS kännetecknas av att personen bland annat har svårigheter med inlevelseförmågan, begränsade intressen och svårt att koncentrera sig. Personer med AS kan också ha svårt att samordna sina rörelser. AS är ofta ärftligt. Kontakta vården om du tycker att […]

Läs mer

Badklåda (simmarklåda)

Badklåda orsakas av små parasiter som finns hos sjöfåglar och sötvattenssnäckor. När de sätter sig på människor ger de utslag som kliar, så kallad badklåda. Det är helt ofarligt och går över på en vecka. Du behöver inte söka vård utan kan själv lindra klådan med receptfri kortisonkräm eller kylbalsam.

Läs mer

Alkoholberoende(alkoholism)

Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i västvärlden. Ett tecken på beroende är att du tål mer och mer. Det finns olika behandlingsmetoder mot alkoholism.

Läs mer

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Läs mer

Affektanfall (affektkramp)

Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och får krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom, ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt. Prata gärna med BVC om du är orolig och behöver stöd.

Läs mer

Sköldkörtelcancer

Sköldkörtelcancer förekommer i alla åldrar, men är sällsynt hos barn. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor. Det vanligaste tecknet på sköldkörtelcancer är en knöl på framsidan av halsen. Kontakta din vårdcentral om du känner eller ser en knöl på halsen. Operation och radiojodbehandling är vanliga behandlingsformer. De flesta blir friska efter behandling.

Läs mer

Struma (förstorad sköldkörtel)

Struma innebär att sköldkörteln är förstorad, men säger inte något om dess hormonproduktion. Sköldkörteln, som sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet, bildar hormoner som är viktiga för ämnesomsättningen. Kontakta din vårdcentral om du tycker att sköldkörteln växer till, ömmar eller om du får svårt att svälja, får andningsproblem eller besväras av långvarig heshet. En […]

Läs mer

Övervikt

Övervikt och fetma beror på att vi äter mer än vad kroppen hinner förbränna. Det ökar risken för en rad sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Bästa sättet att gå ner i vikt är att ändra sina mat- och motionsvanor. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp att gå ned i vikt.

Läs mer

ADHD

Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får adhd redan som barn. Ungefär hälften av de barn som får diagnosen adhd har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera […]

Läs mer

Missbruk av anabola androgena steroider (dopning)

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Läs mer

För tidig utlösning (prematur ejakulation)

För tidig utlösning, prematur ejakulation, är ett vanligt sexuellt problem hos män i alla åldrar. Det är lika vanligt som erektionsproblem. Hälften av alla män med för tidig utlösning lider av detta hela livet. Det kan finnas genetiska orsaker eller sjukdom bakom. Men hos de flesta finns ingen sjukdom bakom besvären. Terapi, olika tekniker vid […]

Läs mer

Gravid och illamående

Illamående vid graviditet är vanligt. Du kan göra mycket själv för att lindra besvären. Det finns även läkemedel om besvären är mycket svåra.

Läs mer

Hypotyreos (underskott av sköldkörtelhormon)

Hypotyreos är en vanlig sjukdom som beror på att sköldkörteln producerar för lite av hormonerna T4 och T3. Om sjukdomen inte behandlas med sköldkörtelhormon kan den bli livshotande. Tecken på hypotyreos kan vara att du känner dig trött, frusen, har torr hud och livlöst hår, kuddlika svullnader och förstoppning. Kontakta din vårdcentral om du har […]

Läs mer

Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att sockerhalten i blodet är för hög. Vanliga tecken på diabetes är att du känner dig trött, är oftare törstig och går ned i vikt. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Kontakta din vårdcentral om du är trött, mycket […]

Läs mer

Benskörhet (osteoporos)

Benskörhet, osteoporos, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet och ökar risken för frakturer. Det är en del i det biologiska åldrandet, men alla drabbas inte lika mycket. Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.

Läs mer

Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Diabetes mellitus typ 1 beror på att bukspottkörteln helt eller delvis slutat att producera insulin. Blodsockerhalten blir därmed för hög. Det är viktigt att tidigt upptäcka och börja behandla diabetes hos barn och unga för att undvika att de blir svårt sjuka. Tecken på diabetes kan vara att ditt barn måste kissa ofta, är mycket […]

Läs mer

Åderförkalkning (arterioskleros, ateroskleros)

Åderförkalkning, även kallat arterioskleros eller ateroskleros, beror på inlagringar i de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar. Det kan leda till blodpropp och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Kontakta din vårdcentral om du har svåra smärtor i benen som inte går över vid vila, eller om du misstänker besvär från hjärtat.

Läs mer

Addisons sjukdom (nedsatt hormonproduktion i binjurarna)

Addisons sjukdom är en relativt ovanlig sjukdom som beror på att binjurarna bildar för lite av två livsnödvändiga hormon, kortisol och aldosteron. Bristen på dessa hormon kan göra dig trött, svag, aptitlös och sugen på salt. Svår kortisolbrist är allvarligt och kräver omedelbar behandling.

Läs mer

Ögonskador

Ögonskador orsakas ofta av kringflygande partiklar men även av stänk från frätande vätskor eller slag mot ögat. Tag kontakt med en ögonakut om du fått in ett föremål i ögat som inte försvinner när du sköljer ögat, om du fått en vass flisa eller en frätande vätska i ögat eller om du fått ett slag […]

Läs mer

Åderbråck (varicer)

Åderbråck är blodådror, vener, som utvidgats onormalt. Arv, hormoner och graviditet kan vara orsak till åderbråck. Åldersförändringar i kärlen gör också att risken för åderbråck ökar när vi blir äldre. Sök vård om du har besvär av åderbråck, svullna ben, eksem eller sår på benen.

Läs mer

Pulsåderbråck (aneurysm)

Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär. Om bråcket blir alltför stort kan det leda till att pulsådern brister, med svåra inre blödningar som följd. Pulsåderbråck kan drabba alla kroppens artärer men är vanligast i stora kroppspulsådern i buken. Bråck förekommer även i stora kroppspulsådern i bröstkorgen och i hjärnans blodkärl.

Läs mer

Tennisarmbåge (epicondylit)

Tennisarmbåge, lateral epicondylit, är en inflammation i muskelfästet på armbågens utsida. Vid tennisarmbåge har du oftast ont på underarmens ovansida, men du kan även ha ont i armbågen när du sträcker handleden genom att böja handen uppåt. Om du har svårt att utföra dina vanliga sysslor bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Whiplash(pisksnärtskada)

Whiplash eller pisksnärtskada är en stukning av nacken. Du kan få en pisksnärtskada i samband med en olycka. Kvinnor skadas oftare än män. Sök vård om du varit med om en olycka och efteråt mår illa och kräks, har minnesluckor och/eller värk eller domningskänsla i nacke eller axlar.

Läs mer

Stukning eller vrickning

Stukning, eller vrickning, innebär att ledband översträcks eller går av genom alltför stor påfrestning och felaktig belastning. Det kan till exempel hända när du trampar snett eller faller omkull. Stukning inträffar ofta i sportsammanhang. En kraftig stukning kan vara svår att skilja från ett benbrott. Därför bör du kontakta din vårdcentral om du har mycket […]

Läs mer

Sår/Skärsår(skrubbsår)

Sårskador är vanliga. De flesta sår kan du ta hand om själv. En stelkrampsspruta verkar förebyggande. Sök akutvård om såret blöder kraftigt. Uppsök husläkare vid infektion, sår i ansiktet, över leder eller djupa sår samt vid tecken på andra skador.

Läs mer

Stoppa blödning

Det är sårets djup och placering som avgör vilka blodkärl som skadas och därmed hur allvarlig blödningen blir. Det är viktigt att stoppa en stor blödning snabbt. Annars kan den skadade drabbas av chock och bli medvetslös.

Läs mer

Lågt blodtryck (hypotension, hypotoni)

Lågt blodtryck är i de flesta fall helt ofarligt. Mot svårare besvär finns läkemedel. Får du ett plötsligt blodtrycksfall bör du sätta dig eller lägga dig ned. Kontakta vårdcentralen om du får tydliga eller återkommande besvär av lågt blodtryck, som yrsel eller svimningskänslor.

Läs mer

Ryggskott (akut lumbago)

Ryggskott kallas det när du plötsligt eller gradvis får ont i ländryggen. Det gör mer ont vid vissa rörelser, till exempel när du försöker vrida dig eller böja dig framåt. Det är bra om du rör på dig även om du har besvär. Det påskyndar läkningen. Kontakta din vårdcentral om du inte blir bättre efter […]

Läs mer

Ryggvärk(ont i ryggen)

Ryggvärk drabbar nästan alla människor någon gång. Det är inte alltid lätt att hitta orsaken till ryggvärk. Fysisk träning av alla slag förebygger ryggvärk och hjälper om du redan har värk. Vila bara första dagarna. Sök vård om du har svår värk eller om den inte blir bättre efter två-tre veckor.

Läs mer

Kärlkramp (angina pectoris)

Kärlkramp, angina pectoris, beror oftast på förträngningar i kranskärlen, de blodkärl som försörjer hjärtat med blod och syre. Kärlkramp känns vanligen som tryck eller smärta i bröstet vid ansträngning. Du kan också vara andfådd. Män och kvinnor har liknande symtom, men hos vissa kvinnor kan symtomen vara lite mer otydliga, som trötthet och illamående. Om […]

Läs mer

Näsblod

Näsblod beror på en bristning i något blodkärl i näsans slemhinna. Näsblod är mycket vanligt både hos barn och vuxna. Blödningen är oftast lätt att själv behandla om man gör rätt. Vid näsblod ser det ofta ut som om det kommit mycket mer blod än det verkligen gjort.

Läs mer

Kallbrand

Kallbrand är när vävnad eller hud dör på grund av dålig eller utebliven blodförsörjning. Man kan få kallbrand i fingrar, fötter, tår och ben. Området blir först rött, sedan svart. Orsaken kan vara sår, sockersjuka, åderförkalkning eller svåra kylskador. Vid avancerad kallbrand måste vävnaden tas bort och lemmen amputeras.

Läs mer

Muskelbristning

Muskelbristning betyder att muskeln blivit överbelastad och att muskelfibrer skadats. Det kan vara svårt att avgöra om det är muskelfibrer som skadats eller en sena som gått av. Därför bör du kontakta vårdcentralen om du har svårt att röra på den skadade kroppsdelen, eller om du inte blivit bättre efter ett par dagars vila.

Läs mer

Högt blodtryck (hypertoni)

Högt blodtryck kallas också hypertoni och är en vanlig folksjukdom. Högt blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, försämrad blodcirkulation i benen och njursvikt. Många har högt blodtryck utan att veta om det eftersom det inte finns några tidiga varningssignaler. Att kontrollera blodtrycket är en enkel undersökning som alla vuxna bör göra någon gång.

Läs mer

Myggbett

Myggbett uppstår när du blivit stucken av en mygga och kroppen reagerar på myggans saliv. Det kan svida och klia men det brukar snabbt gå över och är oftast helt ofarligt.

Läs mer

Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens)

Hjärtsvikt, eller hjärt-insufficiens, innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen för att ge syre och näring till cellerna. När cellerna inte får tillräckligt med syre blir du trött, pulsen kan öka, du kan få andnöd och benen kan svullna. Du måste direkt till sjukhus om du får kraftig andnöd, kallsvettas, […]

Läs mer

Hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation

Hjärtmuskelinflammation och hjärtsäcksinflammation är två olika komplikationer som du kan få vid infektioner. I de flesta fall är det ofarligt med lindriga symtom, men ibland kan hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation vara ett allvarligt och livshotande tillstånd. Kontakta akutmottagning på sjukhus om du har smärtor i bröstet, hjärtklappning och ökad andfåddhet.

Läs mer

Musarm

Musarm är ingen egen diagnos utan en gemensam benämning på besvär som du kan få om du arbetar länge och med ensidiga uppgifter framför datorn. Besvären drabbar nacke, skuldra, arm, handled eller fingrar. Vänd dig till företagshälsovården, sjukgymnast eller vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Köldskador

Alla delar av kroppen kan drabbas av köldskador men vanligast är att man förfryser händer, fötter, näsa och öron. Alla som vistas i stark kyla kan få en köldskada.

Läs mer

Metkrok i huden

Om en metkrok råkar fastna i huden kan du, om den sitter på ett mindre känsligt ställe, försöka ta bort kroken själv eller med hjälp av någon.

Läs mer

Koma

Koma betyder att en person är medvetslös och att det inte är möjligt att få kontakt med honom eller henne. Ring genast 112 för att larma ambulans. Om personen inte andas ska du kontrollera luftvägarna och överväga att ge mun-till-mun-andning. Om personen inte har någon puls ska du börja med hjärt- och lungräddning. Under tiden […]

Läs mer

Hjärtklappning

Hjärtklappningsbesvär, som extraslag, hårda hjärtslag, hjärtrusningar under en kort stund, är vanliga och förekommer i alla åldrar. Normalt är det inget att oroa sig för, särskilt om de kommer i samband med stress eller oro. Om du däremot får plötslig hjärtklappning som inte snabbt går över, eller om du dessutom känner yrsel, har svimningskänslor, är […]

Läs mer

Höftledsbrott

Höftledsbrott drabbar oftast äldre personer. Det beror dels på att äldre har ett skörare skelett, dels på att äldre har en ökad risk att falla på grund av sämre balans eller synnedsättning. Ett fall på golvet inomhus kan leda till höftledsbrott. Cirka 75 procent av patienterna med höftledsbrott är kvinnor.

Läs mer

Hjärtklaffsjukdomar

Hjärtklaffsjukdomar är ett samlingsnamn för tillstånd då hjärtklaffarna blivit förträngda eller börjat läcka. I hjärtat finns fyra klaffar vilka fungerar som ventiler för att hindra blodet från att pumpas i fel riktning. Klaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Med tiden blir man mer andfådd och trött samt får nedsatt kondition. Vid lindriga besvär kan […]

Läs mer

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt drabbar lika många kvinnor som män, men symtomen hos kvinnor kan ibland variera. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. För en del kvinnor kan symtomen vara mycket diffusare, som till exempel andfåddhet, trötthet, yrsel eller illamående. Rökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, övervikt, fysisk inaktivitet och […]

Läs mer

Huggormsbett

Huggormen är den enda vilda giftiga ormen i Sverige. Om du blir biten, se till att den kroppsdelen hålls stilla. Du ska alltid uppsöka vårdcentral eller sjukhus för att få vård.

Läs mer

Handledsbrott (handledsfraktur)

Handledsbrott är det vanligast förekommande brottet i skelettets ben. Äldre personer med benskörhet drabbas lätt av handledsbrott. Frakturen är också en vanlig skada bland yngre, särskilt inom vissa idrotter som snowboard och inlines. Kontakta närsjukhus eller akutsjukhus om du brutit handleden.

Läs mer

Hjärnskakning – vuxna

Kortvarig medvetslöshet är det tydligaste tecknet på hjärnskakning. Ibland är den så lätt och kortvarig att den är knappt märkbar. Vanlig hjärnskakning är inte farlig, men du bör undersökas på sjukhus så att man kan utesluta en blödning i hjärnan. Efteråt bör du undvika hård fysisk träning och alkohol för att ge hjärnan möjlighet att […]

Läs mer

Geting- och bistick

Ta bort gadden om du kan. Sätt på lindrande vätska, kräm eller läkemedel och gärna plåster. Besvären minskar normalt inom ett dygn. Ring 112 om personen som blivit stucken är allergisk, reagerar kraftigt, har blivit stucken i munnen eller om ett barn blir stucken på flera ställen.

Läs mer

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en av de vanligaste störningarna av hjärtats rytm. Många patienter har inga symtom alls medan andra känner att hjärtat slår oregelbundet eller snabbare än vanligt. Sök vård akut om du känner dig dålig. Ta kontakt med husläkaren om du känner obehag.

Läs mer

Fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens)

Fönstertittarsjuka beror på åderförkalkning i pulsådrorna i benen. Typiskt är att det gör ont i benen när man gått en stund, men smärtan lättar när man stannar till. Rökning förvärrar besvären. Kontakta vårdcentralen om du får ont i benen då du gått en stund. Det är viktigt att behandla fönstertittarsjuka.

Läs mer

Förgiftning hos vuxna

Om någon blivit förgiftad ska du ringa 112 och begära giftinformation för att få råd om vad du ska göra. Ring genast – invänta inte symtom på förgiftning.

Läs mer

Ryggmärgsbråck

Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning av ryggmärgen som kan leda till fysisk och psykisk funktionsnedsättning. I de fall då ryggmärgsbråcket inte täcks av hud opereras barnet inom två till tre dygn efter förlossningen. För att minska risken för ryggmärgsbråck rekommenderas kvinnor som vill bli gravida att ta B-vitaminet folsyra.

Läs mer

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom orsakas av att nervceller i hjärnan som producerar dopamin bryts ned. Huvudsakliga besvär är långsamhet, skakningar och stelhet. Sjukdomssymtomen kan dock effektivt behandlas med läkemedel. Regelbundna vanor och motion gör det lättare att klara det dagliga livet. Sök vård om du drabbas av motoriska störningar som långsamhet och skakningar.

Läs mer

Restless legs syndrome (RLS, rastlösa ben)

Restless legs syndrome, RLS, kallas på svenska rastlösa ben. Ungefär 5-10 procent av alla vuxna svenskar har svårt att sova på grund av krypningar, ryckningar, stickningar, kramper eller smärta i benen. Om dina symtom är besvärande kan de behandlas med läkemedel.

Läs mer

Bett av människa (människobett)

Människobett kan ge kraftiga infektioner på grund av bakterier i saliven eller i huden. Tvätta rent såret med flytande tvål och vatten. Om du är osäker, eller om ett barn blir bitet så bettet går igenom huden, kontakta alltid läkare.

Läs mer

Blåmärke

Blåmärke är en liten blödning under huden som uppstår när ett blodkärl brister. Märket ser blått ut när blodet läcker ut i vävnaderna intill. Det försvinner av sig självt. Kontakta din husläkare/vårdcentral om blåmärken uppstår utan anledning, om du får väldigt många blåmärken eller om blåmärket plötsligt blir större.

Läs mer

Narkolepsi (sömnsjuka)

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom som rubbar hjärnans reglering av sömn och vakenhet. Den som har narkolepsi drabbas av plötsliga sömnattacker, oftast flera gånger per dag. Det finns läkemedel som dämpar symtomen vid narkolepsi. Kontakta din husläkare om du har symtom på sjukdomen.

Läs mer

Pannlobsdemens

Pannlobsdemens kallas de demenssjukdomar som drabbar hjärnans främre del. Språkstörning i form av ordfattigdom och förändringar av personligheten är tidiga tecken på pannlobsdemens, medan minnet ofta fungerar bra i början av sjukdomen. Om du misstänker att en anhörig lider av demens eller om du är orolig för egen del ska du kontakta vårdcentralen för en […]

Läs mer

MS (multipel skleros)

Ms, multipel skleros, är en sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa symtomen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att […]

Läs mer

Benskörhet (osteoporos)

Benskörhet, osteoporos, innebär minskad benvävnad och förändringar i benvävnadens struktur. Benskörhet leder till minskad hållfasthet och ökar risken för frakturer. Det är en del i det biologiska åldrandet, men alla drabbas inte lika mycket. Osteoporos är ett vanligt tillstånd i Sverige. Kontakta din vårdcentral om du brutit handleden eller något ben.

Läs mer

Koma (medvetslöshet)

Koma betyder att en person är medvetslös och att det inte är möjligt att få kontakt med honom eller henne. Ring genast 112 för att larma ambulans. Om personen inte andas ska du kontrollera luftvägarna och överväga att ge mun-till-mun-andning. Om personen inte har någon puls ska du börja med hjärt- och lungräddning. Under tiden […]

Läs mer

Benbrott (frakturer)

Benbrott, fraktur, betyder att ett eller flera av skelettets ben belastats med större kraft än det orkar med och därför gått av. Om du efter en rörelse, ett fall eller slag har känt en plötslig, ihållande smärta och inte kan röra eller stödja på kroppsdelen ska du vända dig till närsjukhus eller akutmottagning på sjukhus.

Läs mer

Huvudvärk

Ont i huvudet har de allra flesta människor haft. Huvudvärken är för det mesta ofarlig och går över av sig själv eller med hjälp av enkla värktabletter. Om du har återkommande huvudvärk eller värk som inte försvinner ska du kontakta din vårdcentral. Vid plötslig och svår huvudvärk ska du vända dig till sjukhusets akutmottagning.

Läs mer

Huvudvärk hos barn

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Läs mer

Hortons huvudvärk

Hortons huvudvärk innebär återkommande attacker av mycket intensiv huvudvärk som uppträder på ena sidan av huvudet. Attackerna kommer en eller flera gånger per dygn, ofta nattetid, under perioder om flera veckor eller månader. Då bör du undvika vissa läkemedel, alkohol och rökning. Huvudvärken är mycket intensiv och obehaglig men ofarlig. Det finns bra behandling som […]

Läs mer

Öronvärk

Öronvärk kan ha många orsaker. Vid förkylning är det vanligt att man får svullna slemhinnor i örontrumpeten, vilket kan göra ont. Infektionen kan sprida sig till mellanörat och ge svår värk. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn har mycket ont i öronen.

Läs mer

Öroninflammation (otit)

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Läs mer

Hjärntumör

Hjärntumör kan ge många olika besvär från krampanfall och huvudvärk till personlighetsförändring. Hjärntumör behandlas med operation och ibland med strålbehandling och cellgifter. Kontakta din vårdcentral vid återkommande huvudvärk, illamående och kräkningar, vid balansstörningar eller episodiska störningar av rörelseförmågan, synen, talet och känseln men också om du får minnesluckor eller förändring av din personlighet.

Läs mer

Vestibulit (samlagssmärta)

Vestibulit ger smärta omkring slidans öppning när området utsätts för tryck eller tänjning. Det brukar framför allt kännas vid samlag men det kan också göra ont om du för in en tampong eller vid en gynekologisk undersökning. Det kan vara svårt att behandla men det finns flera åtgärder som hjälper.

Läs mer

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation (meningit och encefalit)

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar som oftast orsakas av virus, sällan av bakterier. Huvudvärk, illamående, stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga. Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Läs mer

Utomkvedshavandeskap

Utomkvedshavandeskap innebär att ett befruktat ägg inte når livmodern utan fastnar på vägen dit. Tecken på utomkvedshavandeskap är ihållande svåra buksmärtor som följs av blödningar från underlivet. Sök akut vård om du är gravid och får starka smärtor i underlivet eller om du plötsligt får smärtor i magen.

Läs mer

Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får du om du har haft upprepade epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Den typen av anfall kallas oprovocerade. Kontakta vårdcentralen om du misstänker epilepsi.

Läs mer

Dubbelseende

Dubbelseende är mycket besvärande och förekommer i sin typiska form när du ser med båda ögonen men kan även förekomma på ett öga. Om du ser dubbelt, ta kontakt med en vårdcentral eller ögonläkare. Har du samtidigt andra besvär, som yrsel, bör du söka akut sjukvård.

Läs mer

Tandolycksfall (tandskada)

Om du skadar eller tappar en tand ska du alltid kontakta tandläkare. En permanent tand som blir utslagen kan ofta sättas tillbaka igen av tandläkaren. Lägg tanden i exempelvis mjölk eller under tungan på väg till tandläkaren, så att den inte torkar ut.

Läs mer

Demens

Demens kan ha flera orsaker. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos den drabbade gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den sjuke ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling. Om du misstänker demens, ta kontakt med vårdcentralen för en första undersökning.

Läs mer

Stelkramp (tetanus)

Stelkramp är en allvarlig men i Sverige mycket ovanlig sårinfektion. Stelkramp orsakas av en bakterie som kan finnas i jord. Ovaccinerade äldre personer med sår från trädgårdsarbete kan drabbas. Smärtsamma muskelkramper är ofta första sjukdomstecknet. Antibiotika, motgift och intensivvård botar de flesta. Idag ingår vaccination mot stelkramp i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Läs mer

Solskador

. Solskador Solning är förklaringen till att hudcancer ökar så kraftigt som den gör. Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form. Födelsemärken som växer och kliar kan vara tecken på skada. Vänj huden långsamt vid solen och använd solskydd. […]

Läs mer

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk bland både vuxna och barn. Den brukar vara dov eller tryckande och lätt till måttlig. Orsakerna kan vara många. Motion, avslappning, regelbundna sömnvanor och balans mellan jobb och fritid fungerar förebyggande. Kontakta vården om egenvård inte hjälper. Receptfria mediciner kan hjälpa men använd dem sparsamt och i samråd […]

Läs mer

Smärta

Smärta är en varningssignal som talar om att något är fel i kroppen. Smärta är också ett symtom vid många sjukdomar. Ring 112 akut om du har mycket ont i bröstet, magen eller huvudet. Kontakta vårdcentralen om du har haft ont länge eller om du inte vet orsaken. I lindrigare fall kan du kontakta distriktssköterskan.

Läs mer

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD)

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD) är en sjukdom som påverkar hjärnan. Sjukdomen ger en snabbt utvecklad demens. Det finns inga kända behandlingar för att bota CJD som är en dödlig sjukdom.

Läs mer

Chock (cirkulationssvikt, medicinsk chock)

Chock är ett livshotande tillstånd när blodtrycket sjunker kraftigt och cirkulationen av blod och syre i kroppen minskar. Orsakerna kan exempelvis vara yttre eller inre blödningar, uttorkning, brännskador, otillräcklig hjärtfunktion eller kraftig allergisk reaktion.

Läs mer

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom. Det vanligaste symtomet på Alzheimers sjukdom är att närminnet blir sämre. Det går att lindra symtomen och bromsa sjukdomens utveckling med läkemedel. Kontakta vårdcentralen om du eller din anhörige har haft minnesstörningar under längre tid än en månad.

Läs mer

SLE (systemisk lupus erythematosus)

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt, trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra […]

Läs mer

ALS (amyotrofisk lateral skleros)

ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en förlamningssjukdom. Förlamningssymtomen beror på att de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna bryts ned. Orsaken är inte känd, och ingen bot finns. Men några av besvären kan behandlas. Kontakta husläkare i första hand om du får besvär som liknar ALS.

Läs mer

Skära sig (självskador)

Att skära sig medvetet med vassa föremål är ett tecken på att man inte mår bra. För att bryta ångesten och depressionerna måste man söka vård. Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder. Ett första steg är att kontakta en vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Läs mer

Skavsår

Skavsår är egentligen en brännskada som uppstår när friktionen är för stor mellan strumpa, sko och hud. Förebygg genom att lufta, tejpa och smörja in fötterna. Använd skor som sitter bra på foten. Tvätta uppkomna sår, punktera eventuellt stora blåsor eller avlasta med specialplåster. Vid varbildning eller om du är diabetiker, kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Bråck

Bråck kan uppstå när muskler och/eller bindvävsplattor i buken av någon anledning blir försvagade och brister. En bråcköppning kan då bildas. Genom bråcköppningen buktar bukhinnan ut och bildar en bråcksäck som kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Kontakta din vårdcentral om du har en svullnad eller utbuktning i bukväggen som ger besvär.

Läs mer

Äggstockscancer

Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har nytillkomna oklara magbesvär eller om du måste kissa ofta utan att du har någon urinvägsinfektion.

Läs mer

Ryggvärk (ont i ryggen)

Ryggvärk drabbar nästan alla människor någon gång. Det är inte alltid lätt att hitta orsaken till ryggvärk. Fysisk träning av alla slag förebygger ryggvärk och hjälper om du redan har värk. Vila bara första dagarna. Sök vård om du har svår värk eller om den inte blir bättre efter två-tre veckor.

Läs mer

Ryggskott (akut lumbago)

Ryggskott kallas det när du plötsligt eller gradvis får ont i ländryggen. Det gör mer ont vid vissa rörelser, till exempel när du försöker vrida dig eller böja dig framåt. Det är bra om du rör på dig även om du har besvär. Det påskyndar läkningen. Kontakta din vårdcentral om du inte blir bättre efter […]

Läs mer

Struphuvudcancer

Struphuvudcancer drabbar omkring 300 personer i Sverige per år, främst män i medelåldern och uppåt. Om du röker och dricker alkohol är risken större. Heshet, svårigheter att svälja och smärtor är de vanligaste besvären. Kontakta husläkare om du har besvär som varar längre än tre veckor. Behandling omfattar strålning och ibland även operation.

Läs mer

Premenstruell spänning(PMS)

Premenstruell spänning, PMS, kallas de fysiska eller psykiska förändringar som kvinnor kan få före mens. En del får spänningar i brösten eller känner att humöret påverkas. Motion, bra kost och tillräckligt med sömn kan lindra symtomen. Om du har svåra PMS-besvär bör du kontakta gynekolog eller vårdcentral.

Läs mer

Njursten

Njursten består av saltkristaller som bildas i njurarna. Stenar som inte passerar ut med urinen kan antingen fastna i njurarna eller i urinledarna och orsaka ett njurstensanfall. Det gör ordentligt ont och du måste söka akutvård. Infektion och blod i urinen kan vara ett annat tecken på njursten. Kontakta din vårdcentral om du misstänker njursten.

Läs mer

Solskador

Solning är förklaringen till att hudcancer ökar så kraftigt som den gör. Se över dina födelsemärken regelbundet. Lägg märke till om de växer, börjar klia eller blöda, om de ändrar färg och/eller får oregelbunden form. Födelsemärken som växer och kliar kan vara tecken på skada. Vänj huden långsamt vid solen och använd solskydd. Kallt vatten, […]

Läs mer

Sköldkörtelcancer

Sköldkörtelcancer förekommer i alla åldrar, men är sällsynt hos barn. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor. Det vanligaste tecknet på sköldkörtelcancer är en knöl på framsidan av halsen. Kontakta din vårdcentral om du känner eller ser en knöl på halsen. Operation och radiojodbehandling är vanliga behandlingsformer. De flesta blir friska efter behandling.

Läs mer

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en form av hudcancer som man kan få om man ofta har bränt sig i solen. Sola därför alltid försiktigt. Kontakta din vårdcentral om du upptäcker knutor, rödaktiga förändringar eller sår i huden, som du inte känner igen och som inte går över av sig själva.

Läs mer

Nageltrång

Nageltrång gör att huden vid sidan av nageln blir röd, svullen och öm. Du kan få nageltrång av för trånga skor eller om du klippt nageln snett eller för kort. Nageln kan då växa så att den skär in i huden och irriterar. Om nagelbädden infekteras eller om du har långvariga eller återkommande problem med […]

Läs mer

Musarm

Musarm är ingen egen diagnos utan en gemensam benämning på besvär som du kan få om du arbetar länge och med ensidiga uppgifter framför datorn. Besvären drabbar nacke, skuldra, arm, handled eller fingrar. Vänd dig till företagshälsovården, sjukgymnast eller vårdcentralen om du har besvär.

Läs mer

Nackspärr (akut nacksmärta)

Nackspärr kan komma plötsligt. Tecknen är smärta och kramp i nackmusklerna. Du får svårt att vrida på huvudet. Oftast är det svårare åt den ena sidan. Värme kan minska besvären. Du kan förebygga nackspärr genom regelbunden motion. Kontakta akutmottagning om du samtidigt med nackspärr har feber och huvudvärk, om du får domningar eller om besvären […]

Läs mer

Nagelbandsinfektion

Nagelbandsinfektion är en infektion runt nagelkanten som orsakats av bakterier eller svamp. Bakgrunden kan vara att du haft trånga skor eller arbetat i fuktig miljö. Undvik dessa och klipp naglarna rakt för att förebygga besvär. Använd alsolsprit som egenvård. Sök vård vid återkommande besvär, smärtor, varbildning eller samtidig diabetes.

Läs mer

Skelettcancer

Skelettcancer uppkommer oftast genom att en cancersjukdom i någon annan del av kroppen sprider sig till skelettet. Det kan till exempel vara i samband med prostatacancer, bröstcancer eller lungcancer. Kontakta vårdcentralen om du eller ditt barn har oförklarlig värk i armar, ben eller rygg som inte går över.

Läs mer

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige följd av bröstcancer, som är den näst vanligaste. Om du får symtom rör det sig oftast om svårigheter att kissa, samma typ av besvär som du kan få vid godartad prostataförstoring. Om tumören växer utanför prostatakörteln eller har spritt sig till andra delar av kroppen kan smärtor vara […]

Läs mer

Migrän

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det viktigaste symtomet vid migrän är attacker av svår huvudvärk. De kan bland annat utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och – hos kvinnor – hormonförändringar. Migrän går inte att bota, men det finns effektiva läkemedel som hjälper mot huvudvärken.

Läs mer

Malignt melanom (hudcancer)

Malignt melanom, eller hudcancer, är en typ av elakartad tumör som du kan få om du solar för mycket och bränner dig ofta. Tecken på sjukdomen kan vara nya pigmentfläckar på huden eller fläckar som ändrar storlek, färg eller form. Kontakta din vårdcentral för undersökning om dina pigmentfläckar ändrar utseende eller om du får nya […]

Läs mer

Loppor (människoloppa, djurloppa, jordloppa)

Loppor är parasiter som utvecklas från ägg, larv och puppa till insekt. Loppbetten syns som små röda kliande utslag, ofta på bålen. Människoloppor försvinner oftast om du tvättar dig regelbundet. Mot klådan finns receptfri medicin. Kontakta vårdcentralen om du är osäker på om det verkligen handlar om loppbett.

Läs mer

Ledgångsreumatism (reumatoid artrit, reumatism)

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk ledsjukdom som oftast börjar med svullnad eller värk i leder i händer eller fötter. Du kan bli trött eller få feber och muskelvärk. Du kan även gå ner i vikt trots att du äter som vanligt. Om du misstänker ledgångsreumatism eller är svullen kring eller har ont i leder […]

Läs mer

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.

Läs mer

Lymfom (lymfkörtelcancer)

Lymfom är en cancerform som drabbar lymfkörtlar och lymfceller i blodet. Lymfom indelas i två huvudgrupper: Hodgkins sjukdom och non-Hodgkin-lymfom. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn får svullna lymfkörtlar, återkommande oförklarliga feberattacker, svettas mycket på nätterna, oförklarligt går ned i vikt och får buksmärtor.

Läs mer

Höftledsartros (höftledsförslitning)

Höftledsartros är när brosket i höftens leder försvagas och försvinner. Det kan ta många år innan du märker något. Tecken på höftledsartros kan vara att du får ont i höften när du börjar röra dig eller när du reser dig. Kontakta din vårdcentral om du har ont eller är stel i området runt höftleden.

Läs mer

Ischias

Ischias är smärta som uppträder på benets baksida utefter ischiasnervens utbredningsområde. Ryggsmärta och ischias kan förekomma samtidigt. Kontakta vårdcentralen om du har ischias som inte går över inom två till tre veckor.

Läs mer

Gallsten (gallstensanfall)

Gallstenar bildas i gallblåsan. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora. Vid ett gallstensanfall har stenar fastnat i någon av gallgångarna. Det gör mycket ont i magen. Värken kan stråla upp mellan skulderbladen. Kontakta vården om du får kraftiga smärtor från magen.

Läs mer

Hallux valgus

Hallux valgus betyder att stortån vinklas mot de andra tårna. Ibland kan tårna även ligga omlott. Med tiden kan det bildas en knöl över stortåns insida. Hallux valgus kan uppträda tillsammans med andra framfotsbesvär, som bred framfot, böjda småtår och främre plattfot. Kontakta vårdcentralen om du har besvär som inte blir bättre fast du har […]

Läs mer

Lungcancer

Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3000 svenskar får diagnosen lungcancer varje år. Forskningen visar entydigt att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är rökare.

Läs mer

Livmoderkroppscancer

Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.

Läs mer

Djurbett

Att bli biten av hund, katt eller något annat husdjur kan vara farligt om bettet är så djupt att det blöder. Kontakta läkare om bettet är djupt eller svullet, ömt och rött samt om du har blivit djupt biten i händerna eller om du tror att du saknar skydd mot stelkramp.

Läs mer

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer orsakas av ett virus som sprids sexuellt. Alla kvinnor som har, eller har haft, ett aktivt sexliv är i riskzonen för att få en infektion. Tidigt i sjukdomsförloppet märker kvinnan själv ingenting. Senare kommer blödningar, smärtor och andra besvär. Ett vaccin finns som, om det ges före sexdebuten, skyddar mot de vanligaste virustyperna som […]

Läs mer

Bett av människa (människobett)

Människobett kan ge kraftiga infektioner på grund av bakterier i saliven eller i huden. Tvätta rent såret med flytande tvål och vatten. Om du är osäker, eller om ett barn blir bitet så bettet går igenom huden, kontakta alltid läkare.

Läs mer

Brännskada

Brännskada eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador. Spolning med svalt vatten hjälper mot lindriga brännskador. Lite svårare brännskador med blåsbildning kräver smärtstillande medel och förband. Åk direkt till sjukhus vid svårare brännskador.

Läs mer

Bensår (fotsår, sår)

Bensår är svårläkta sår på underben eller fötter. Oftast är det äldre människor som får dem. Bensår beror vanligen på dålig blodcirkulation i fötter och underben. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella. Venösa bensår börjar oftast med att fotleden och underbenet svullnar. Om du får ett sår på en fot eller […]

Läs mer

Leukemi (blodcancer)

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Läs mer

Cellförändringar i livmoderhalsen

Cellförändringar i livmoderhalsen är inte en sjukdom, men kan vara ett förstadium till livmoderhalscancer. Livmoderhalsen kallas den nedre delen av livmodern. Kvinnor mellan 23 och 50 år kallas vart tredje år, och därefter vid 55 och 60 års ålder till gynekologisk cellprovskontroll (GCK). Sök gynekolog om du får blodiga flytningar eller blödningar från underlivet. Det […]

Läs mer

Benhinneinflammation (medialt tibiasyndrom)

Du kan få benhinneinflammation om du överbelastat musklerna i underbenet. Det gör ont på insidan eller framsidan av smalbenet vid belastning. Benhinneinflammation läker oftast av sig själv om du vilar från den aktivitet som gett besvären. Att använda stötdämpande skor, stödförband och att stretcha musklerna på framsidan av smalbenet kan hjälpa.

Läs mer

Cancer

Cancer är vanligare hos äldre, men man kan få cancer i alla åldrar. En cancersjukdom utvecklas under lång tid och kan behandlas med flera olika metoder. Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar. Det finns ingenting vi kan göra för att helt utesluta risken för att få en cancersjukdom. Kontakta din vårdcentral om du misstänker cancer.

Läs mer

Cancer i urinblåsan

Cancer i urinblåsan drabbar varje år cirka 2 000 personer i Sverige, framför allt äldre män, och är den sjätte vanligaste cancerformen. Symtom på urinblåsecancer är blod i urinen, att man behöver kissa oftare än vanligt, att det svider när man kissar och att det gör ont över blygdbenet. Hos många drabbade kan tumören enkelt […]

Läs mer

Pulsåderbråck i hjärnan

Läs mer

Visdomständer

Visdomständerna, som sitter längst bak i munnen, växer oftast fram när du är mellan 18 och 26 år. Alla får inte sina visdomständer, cirka 25 procent saknar en eller flera av tänderna. Visdomständerna kan växa fel på grund av platsbrist, vilket kan ge problem. Sök upp din tandläkare om du får ont i tänderna.

Läs mer

Pulsåderbråck i bröstkorgen

Läs mer

Tandolycksfall (tandskada)

Om du skadar eller tappar en tand ska du alltid kontakta tandläkare. En permanent tand som blir utslagen kan ofta sättas tillbaka igen av tandläkaren. Lägg tanden i exempelvis mjölk eller under tungan på väg till tandläkaren, så att den inte torkar ut.

Läs mer

Tandlossning (parodontit)

Tandlossning – parodontit – orsakas av en bakterieinflammation i tandens fäste. Första tecknet är att tandköttet blöder när du borstar tänderna. Borsta extra noga med mjuk tandborste och rengör med tandtråd. Ju tidigare inflammationen upptäcks och behandlas desta bättre. Allvarligare fall av tandlossning kan kräva behandling av specialist.

Läs mer

Pulsåderbråck (aneurysm)

Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär. Om bråcket blir alltför stort kan det leda till att pulsådern brister, med svåra inre blödningar som följd. Pulsåderbråck kan drabba alla kroppens artärer men är vanligast i stora kroppspulsådern i buken. Bråck förekommer även i stora kroppspulsådern i bröstkorgen och i hjärnans blodkärl.

Läs mer

Myggbett

Myggbett uppstår när du blivit stucken av en mygga och kroppen reagerar på myggans saliv. Det kan svida och klia men det brukar snabbt gå över och är oftast helt ofarligt.

Läs mer

Basalcellscancer (basaliom)

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Den är ofta lindrig. Det vanligaste tecknet är att du får en helt ny hudfärgad knuta eller rodnad fläck någonstans på huden. Det bästa sättet att minska risken är att alltid skydda sig mot solens skadliga strålar. Kontakta din vårdcentral om du misstänkter basalcellscancer.

Läs mer

Missfärgade tänder

Missfärgade tänder kan bero på olika saker. Om tanden är skadad kan den ändra färg. En del mat och dryck liksom tobak och vissa läkemedel kan ge missfärgade tänder. Det går att få vitare tänder genom att missfärgningarna tas bort eller genom blekning. Hör med din tandläkare vad som kan vara lämpligast för dig.

Läs mer

Hål i tänderna (karies)

Hål i tänderna kallas också karies. Det första tecknet på karies är att tanden får ett kritaktigt utseende. Slutstadiet är tandvärk, svullnad och varbildning. Förebygg besvär genom att besöka tandläkaren regelbundet, borsta med rätt teknik och ät på rätt sätt. Om du får tandvärk bör du omgående uppsöka tandläkare.

Läs mer

Malaria

Malaria är en av de farligaste infektionssjukdomarna. Den sprids i de tropiska och subtropiska delarna av världen, framför allt i Afrika söder om Sahara. Typiska tecken på malaria är hög feber, kraftig frossa, huvudvärk, ont i kroppen och svettningar. Kontakta en infektionsklinik om du får feber när du har rest i länder där malariasmitta finns, […]

Läs mer

Lågt blodtryck (hypotension, hypotoni)

Lågt blodtryck är i de flesta fall helt ofarligt. Mot svårare besvär finns läkemedel. Får du ett plötsligt blodtrycksfall bör du sätta dig eller lägga dig ned. Kontakta vårdcentralen om du får tydliga eller återkommande besvär av lågt blodtryck, som yrsel eller svimningskänslor.

Läs mer

Gnissla tänder (tandgnissling)

Att gnissla tänder eller pressa ihop käkarna hårt kan ge en rad besvär, till exempel huvudvärk. Tänderna slits också snabbare. Kontakta din tandläkare eller vårdcentral om du har ont i käkar och tänder, svårt att gapa eller återkommande huvudvärk.

Läs mer

Lymfödem

Lymfödem är en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Ansamlingen av vätska beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Behandlingen kan variera från undervisning i egenvård till en mer omfattande lymfterapi. Vid svåra […]

Läs mer

Leukemi (blodcancer)

Leukemi kallas en rad olika cancertyper i blodet. Det finns olika former av både akut och kronisk leukemi med olika symtom. Dessa kräver därför olika behandling. För vissa former har utsikterna till bot kraftigt förbättrats på senare år. Läs mer nedan vid vilka symtom du ska söka vård.

Läs mer

Blåsor och sår i munnen

Blåsor och sår i munhålan kan du få av virus-, svamp- eller bakterieinfektioner. De är oftast ofarliga och läker av sig själva efter någon vecka. En del infektioner är återkommande. Kontakta vårdcentralen om du har mycket svåra smärtor, inte kan äta eller dricka eller om du känner allmän sjukdomskänsla.

Läs mer

Chock (cirkulationssvikt, medicinsk chock)

Chock är ett livshotande tillstånd när blodtrycket sjunker kraftigt och cirkulationen av blod och syre i kroppen minskar. Orsakerna kan exempelvis vara yttre eller inre blödningar, uttorkning, brännskador, otillräcklig hjärtfunktion eller kraftig allergisk reaktion.

Läs mer

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som kallas Epstein Barr. Det sprids via saliv och genom kroppskontakt. Halsont, hög feber, trötthet, svullna lymfkörtlar och ledvärk är vanliga tecken på körtelfeber. Kontakta vårdcentralen om du mår mycket dåligt, har svårt att svälja, feber i flera dagar eller någon annan sjukdom samtidigt.

Läs mer

Blödningssjukdomar (blödarsjuka och von Willebrands sjukdom)

Blödningssjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomstillstånd som gör att blodet inte levrar sig, koagulerar, som det ska. Det finns medfödda och förvärvade former. De förvärvade blödningssjukdomarna är vanligast och beror ofta på en bakomliggande sjukdom eller något läkemedel som försämrar blodets förmåga att levra sig. Här kan du läsa om de medfödda formerna blödarsjuka (hemofili)och […]

Läs mer

Ögonskador

Ögonskador orsakas ofta av kringflygande partiklar men även av stänk från frätande vätskor eller slag mot ögat. Tag kontakt med en ögonakut om du fått in ett föremål i ögat som inte försvinner när du sköljer ögat, om du fått en vass flisa eller en frätande vätska i ögat eller om du fått ett slag […]

Läs mer

Ålderssynthet

Ålderssynthet kan börja uppträda i 40-årsåldern när ögat får svårare att ackommodera, det vill säga att växla mellan att se skarpt på olika avstånd. Du ser fortfarande bra på långt håll, men det blir allt svårare att till exempel läsa. Vänd dig till en optiker om du märker att du blivit ålderssynt. Sök vårdcentral om […]

Läs mer

Ögoninflammation (bindhinneinflammation, konjunktivit)

Vid ögoninflammation blir ögonvitan röd och ögat tåras. När du vaknar på morgonen kan ögonlocken vara igenklistrade och ögonen kännas grusiga. Den vanligaste orsaken är virus och då läker ögoninflammationen ut av sig själv. Kontakta vårdcentralen om ögoninflammationen inte ger med sig.

Läs mer

Vagel

Vagel kallas en inflammation i en talgkörtel på ögonlockets kant. Inflammationen bildas när det kommer in bakterier i körteln. Vaglar behöver oftast inte behandlas av läkare, men om besvären inte går över bör du kontakta din vårdcentral.

Läs mer

Blåmärke

Blåmärke är en liten blödning under huden som uppstår när ett blodkärl brister. Märket ser blått ut när blodet läcker ut i vävnaderna intill. Det försvinner av sig självt. Kontakta din husläkare/vårdcentral om blåmärken uppstår utan anledning, om du får väldigt många blåmärken eller om blåmärket plötsligt blir större.

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken (makuladegeneration)

Åldersförändringar i gula fläcken – makuladegeneration – är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning i högre åldrar. Det finns två former av sjukdomen, torr respektive våt makuladegeneration. Den våta formen kan behandlas med läkemedel. Mot den torra formen finns i dagsläget ingen behandling. Om din syn hastigt försämras ska du söka ögonläkare.

Läs mer

Blodpropp i lungan (lungemboli)

Blodpropp i lungan betyder att blodet levrat sig och bildat en propp inuti ett av lungans blodkärl. Det är oftast äldre eller redan sjuka personer som får blodpropp i lungan. Om du är mycket trött, andfådd och har ont i bröstkorgen men är lite osäker, ska du vända dig till en akutmottagning på sjukhus. Blodpropp […]

Läs mer

Toppig hornhinna

Toppig hornhinna eller keratokonus är en ögonsjukdom som kan orsaka brytningsfel som astigmatism och närsynthet. Sjukdomen börjar i puberteten och drabbar oftast båda ögonen. Keratokonus brukar avstanna när man är i 40-årsåldern. Om din syn plötsligt försämras kraftigt ska du kontakta optiker eller ögonläkare.

Läs mer

Torra ögon

Torra ögon gör att du känner dig trött i ögonen, att det skaver eller kliar. Torra ögon kan bero på exempelvis för lite tårvätska eller att du vistats i torr luft. Du kan själv se över din miljö och prova tårersättningsmedel. Kontakta din vårdcentral vid längre besvär med torra ögon, om synskärpan påverkas eller ögat […]

Läs mer

Skelning hos barn (skelögdhet hos barn)

Skelning hos barn beror ofta på att nervfunktionen till ögonmusklerna och ögonrörelsernas samordning inte fungerar. Skelar ditt barn kontakta BVC. I vissa fall kan glasögon räcka för att avhjälpa skelningen. Tidig behandling är viktig för ett bra resultat.

Läs mer

Blodpropp i benet (djup ventrombos)

Blodpropp innebär att blodet levrar sig och täpper till ett blodkärl. Risken för blodpropp ökar om du varit stilla en längre tid, tagit p-piller eller östrogen, är överviktig eller äldre. Kontakta akutmottagningen om du är mycket trött, andfådd och har ont eller svullnad i benet eller vid plötslig oförklarlig smärta i benet.

Läs mer

Synnedsättning (Synnedsättning hos barn och vuxna)

Att synen försämras kan bero på många olika saker, till exempel olika brytningsfel som närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet. Synnedsättning kan också orsakas av ögonsjukdomar. Om du ser dåligt under en längre tid bör du kontakta optiker.

Läs mer

Blodpropp

Blodpropp betyder att blodet levrar sig och bildar en propp inuti ett blodkärl. En mängd faktorer i livsstilen ökar risken för blodpropp. Du kan minska risken för blodpropp genom att undvika till exempel rökning. Kontakta vårdcentral eller sjukhus om du misstänker att du har blodpropp.

Läs mer

Skelning hos vuxna (skelögdhet hos vuxna)

Skelning betyder att ögonen riktas åt olika håll. Ögonmusklernas styrning fungerar inte riktigt. De flesta skelningar börjar i barndomen. När en vuxen börjar skela kan det bero på diabetes, högt blodtryck eller hjärnskakning. Hos ögonläkaren analyseras skelningen och ögonens rörlighet. Kontakta vårdcentral eller ögonläkare om du märker att du skelar.

Läs mer

Blodkärlsdemens (vaskulär demens)

Blodkärlsdemens är en demenssjukdom som beror på ett minskat blodflöde i hjärnans kärl. Tecken på sjukdomen kan vara problem att minnas och koncentrera sig samt perioder av förvirring. Du kan minska risken för att drabbas av sjukdomen genom att behandla och åtgärda högt blodtryck, höga blodfetter, höga blodsockervärden och övervikt.

Läs mer

Röda ögon

Röda ögon kan bero på många olika saker. Ofta är besvären ofarliga och går över av sig själva. Om bara ena ögat är rött ska du vara mer uppmärksam. Det kan vara tecken på något allvarligare än om båda ögonen är röda. Om frätande ämnen kommit in i ögat, skölj med mycket vatten i omkring […]

Läs mer

Värmeslag

Värmeslag är ett livshotande tillstånd, särskilt för små barn och äldre personer. Det kan uppstå när kroppens egen förmåga att styra sin temperatur inte fungerar. Lättare former kan du själv behandla genom att dricka vatten och vila i skuggan. Allvarligare fall kräver snabb professionell vård, inklusive påfyllning av vätska, näring och salter.

Läs mer

Chock (cirkulationssvikt, medicinsk chock)

Chock är ett livshotande tillstånd när blodtrycket sjunker kraftigt och cirkulationen av blod och syre i kroppen minskar. Orsakerna kan exempelvis vara yttre eller inre blödningar, uttorkning, brännskador, otillräcklig hjärtfunktion eller kraftig allergisk reaktion.

Läs mer

Näthinneavlossning

Näthinneavlossning innebär att delar av näthinnan lossnar från ögats innervägg. Om näthinneavlossningen behandlas tidigt är chanserna till läkning goda. Kontakta ögonakut eller ögonläkare omgående om du har ljusblixtar, ”sotflagor”, mörka slingor eller skuggor i synfältet.

Läs mer

Blodbrist (anemi)

Blodbrist har du när antalet röda blodkroppar är onormalt litet. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist. Beroende på orsaken behandlas du med järn, vitaminer, folsyra eller blodtransfusion. Kontakta vårdcentral om du misstänker blodbrist.

Läs mer

Ångest

Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning […]

Läs mer

Tobaksberoende

Det är främst nikotinet i tobaken som framkallar ett beroende. Tobak är skadligt för hälsan och kan leda till flera olika allvarliga sjukdomar. Rökstopp är den bästa hälsoinvestering du kan göra. Chanserna att lyckas ökar kraftigt med stöd och hjälpmedel av olika slag. Graviditet När du röker eller snusar får du i dig många skadliga […]

Läs mer

Grå starr

Grå starr, katarakt, innebär att ögats lins blir så grumlig att synen påverkas. Kontakta ögonläkare om synen försämras, konturer och färger försvagas, om du lätt blir bländad, ser dubbelt och/eller får svårt med avståndsbedömningen. Grå starr utvecklas långsamt. Om du behöver opereras sätts en konstgjord lins in.

Läs mer

Spelberoende

Spelberoende är ett sedan länge känt fenomen. Det räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som alkohol- och narkotikaberoende. Trots att man inte tillför kroppen någon substans vid spel om pengar kan man påvisa samma neurokemiska reaktioner i hjärnan vid spelande som vid intag av alkohol eller narkotika. Bland manliga ungdomar och unga vuxna […]

Läs mer

Glaukom (grön starr)

Glaukom är en ögonsjukdom som tidigare kallades för grön starr. Sjukdomen kan komma plötsligt eller smygande. Uppstår den plötsligt måste du till ögonläkare omedelbart. Kontakta vården om du får värk i ögat, plötsligt försämrad syn eller börjar se regnbågsfärgade ringar runt ljuskällor.

Läs mer

Sniffning och boffning

Sniffning är ett sätt att berusa sig genom att dra i sig ångorna från lättflyktiga lösningsmedel. Boffning är inandning av olika drivgaser. Både sniffning och boffning innebär stora risker, även om det sker vid enstaka tillfällen. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland annat lever och njurar. Sök omedelbart vård om du eller […]

Läs mer

Dubbelseende

Dubbelseende är mycket besvärande och förekommer i sin typiska form när du ser med båda ögonen men kan även förekomma på ett öga. Om du ser dubbelt, ta kontakt med en vårdcentral eller ögonläkare. Har du samtidigt andra besvär, som yrsel, bör du söka akut sjukvård.

Läs mer

Sexberoende

Sexberoende kan ta sig uttryck som tvångsmässigt tänkande på sex, ett inre tvång att utföra sexuella aktiviteter eller sexvanor som för med sig stora problem eller risker. Behandlingen är inriktad på att bryta mönster som kan vara skadliga och stärka den friska sexualiteten.

Läs mer

Glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning är ganska vanligt, särskilt i medelåldern. Besvären kan visa sig som rörliga svarta prickar eller fläckar som stör synen eller som svarta blixtar. De går oftast över av sig själva, men det kan ta tid. Kontakta ögonsjukvården om din syn påtagligt försämras, om du ofta upplever ljusblixtar eller om synfältet begränsas av en mörk […]

Läs mer

Narkotikaberoende (narkotikamissbruk)

Droger som till exempel cannabis, amfetamin, kokain, heroin och GHB kan göra dig både fysiskt och psykiskt beroende. Både påverkan och abstinensfas kan medföra medicinskt allvarliga symtom och komplikationer i efterförloppet. Den beroendes hela tillvaro påverkas negativt.

Läs mer

Diabetesretinopati (näthinneförändringar vid diabetes)

Diabetesretinopati är kärlförändringar i ögats näthinna som orsakas av diabetes. Förändringarna ger till en början inga symtom. Det är därför viktigt för dig som är diabetiker att gå på regelbundna ögonkontroller. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid och behandlas med laser innan de orsakat svåra synskador. Du kan förebygga diabetesretinopati genom att hålla […]

Läs mer

Missbruk av anabola androgena steroider (dopning)

Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.

Läs mer

Brytningsfel

Brytningsfel är närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet. Närsynthet är mycket vanligt och innebär att du ser dåligt på långt håll. Översynthet innebär tvärtom att du ser sämre på nära håll. Ser du oskarpt bör du kontrollera synen hos en optiker. Brytningsfel kan korrigeras med glasögon, kontaktlinser eller operation.

Läs mer

Astigmatism

Astigmatism är ett vanligt brytningsfel. Hornhinnan är då mer eller mindre oregelbunden. Det kan påverka synen så att du ser suddigt både på långt och nära håll. Astigmatism kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. Ser du dåligt bör du kontrollera synen hos en optiker. Har du smärtor i ögat ska du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Fallskador hos äldre

Fallolyckor bland äldre är vanliga i Sverige. Men det finns mycket du kan göra för att förebygga fall och fallskador – till exempel träna muskler och balans och äta allsidigt. I bostaden kan du bland annat lägga halkskydd under mattorna och ta bort lösa sladdar från golvet. Lättare fallskador kan du få hjälp med på […]

Läs mer

Frätande ämne i ögat

Det kan hända att du eller ditt barn får stänk i ögonen från olika frätande ämnen.

Läs mer

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Läs mer

Bulimia nervosa (bulimi)

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Läs mer

Alkoholism

Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i västvärlden. Ett tecken på beroende är att du tål mer och mer. Det finns olika behandlingsmetoder mot alkoholism. Graviditet och amning Alkoholberoende under graviditeten leder så gott som alltid till någon form av skada på barnet. För att ditt barn ska må bra och utvecklas […]

Läs mer

Öroninflammation (otit)

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Läs mer

Öronvärk

Öronvärk kan ha många orsaker. Vid förkylning är det vanligt att man får svullna slemhinnor i örontrumpeten, vilket kan göra ont. Infektionen kan sprida sig till mellanörat och ge svår värk. Kontakta din vårdcentral om du eller ditt barn har mycket ont i öronen.

Läs mer

Ångestsyndrom hos unga

Till ångestsyndromen räknas paniksyndrom, agorafobi, social ångest, specifika fobier, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Isolerade ångesttillstånd kan vara svårt att få fram hos barn och ungdomar. Ångest och oro är vanliga symtom och ses ofta i kombination med andra tillstånd som till exempel depression, ätstörningar, ADHD med flera.Den som är ung bör inte tveka […]

Läs mer

Öroninflammation(otit)

Öroninflammation är en akut varig inflammation i mellanörat. Den börjar plötsligt och går oftast över på att par dagar. Öroninflammation är vanligast hos barn, men även vuxna kan drabbas. Sök vård om du eller ditt barn har ont i öronen längre än tre dygn, om örat rinner eller om allmäntillståndet försämras kraftigt.

Läs mer

Åksjuka(rörelsesjuka, sjösjuka)

Åksjuka beror på att den del av hjärnan som bearbetar kroppens balanssignaler blir överbelastad. Alla som har fungerande balansorgan i innerörat kan bli åksjuka i bil, buss, tåg, båt eller flyg. Du kan göra flera saker för att minska eller förhindra åksjuka. Bland annat finns det receptfria läkemedel.

Läs mer

Vattkoppor

Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen brukar gå över på ungefär en vecka.

Läs mer

Vårtor

Vårtor orsakas av virus och är vanligast i skolåldern. De sitter oftast på händer och fötter. Vårtor är ofarliga och försvinner i regel av sig själva, även om det ibland kan dröja flera år. Det finns ingen behandling som säkert botar vårtor, men om du har vårtor på händer eller fötter kan du prova vårtmedel […]

Läs mer

Tinnitus

Tinnitus, oljud i öronen, förekommer oftast i samband med hörselskada, men kan även drabba personer som hör normalt. Det kan vara mycket besvärande. Individuell behandling kan ge lindring då bot inte finns. Undvik kaffe. Hörapparatanpassning är ett bra första steg. I svårare fall kan medicinering, sjukskrivning och psykologkontakt bli aktuella.

Läs mer

Vaxpropp

Vaxpropp i örat kan göra att du hör sämre och får lock för örat. Du får lättare vaxproppar om du använder öronproppar eller hörapparat. Oftast kan du själv behandla med receptfria läkemedel från apoteket. Sök vård om du får värk, feber, klåda eller eksem i örat. Kontakta din vårdcentral om du har barn under tre […]

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. Streptokocker sprids både genom droppsmitta när man hostar och nyser och vid direktkontakt. Halsfluss och scharlakansfeber behandlas som regel med penicillin. Svinkoppor behandlas i första hand med tvål och vatten. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Urinvägsinfektion hos barn

Urinvägsinfektion hos barn är ganska vanligt. Bland riktigt små barn är det oftast pojkar som drabbas. Efter sex månaders ålder är urinvägsinfektion vanligare hos flickor. Det kan vara svårt att upptäcka infektionen hos små barn. Ibland får barnet bara hög feber. Om ditt spädbarn har hög feber och/eller är allmänpåverkat bör du kontakta sjukhus.

Läs mer

Tvångssyndrom hos unga

Tvångssyndrom (obsessive compulsive disorder, OCD) kan innefatta tvångstankar och/eller tvångshandlingar. En ung person som har tvångstankar eller tvångshandlingar bör inte tveka att söka professionell hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda kontakt med en barnpsykiater och en psykolog.

Läs mer

Stamning

Stamning innebär en störning i flytet när man talar. Man kan till exempel upprepa stavelser eller ha svårt att komma igång att tala. Man kan även bli totalt blockerad när man pratar. Utredning av stamning görs av en logoped. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn stammar.

Läs mer

Yrsel

Yrsel kommer av en störning i balansfunktionen. Det finns många orsaker till yrsel, men för det mesta är den ofarlig. Kontakta din vårdcentral om du är yr och mår illa samtidigt som du hör lite sämre på ena örat. Om yrseln blir så kraftig att du inte klarar dig själv måste du akut till sjukhus.

Läs mer

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en barnsjukdom som vanligtvis drabbar barn i åldern sex månader till två år. Den orsakas av ett herpesvirus. Febern kommer mycket snabbt och kan stiga ända upp till 40 grader. Efter tre-fyra dagar sjunker febern och ersätts av utslag. Om barnet är påverkat av febern och febernedsättande medel inte hjälper eller om barnet […]

Läs mer

Snuva

Snuva är ingen sjukdom utan ett symtom vid sjukdom. Snuva kan vara tillfällig, återkommande eller kronisk. Vid vanliga förkylningar och influensa, som beror på virus, biter inte antibiotika. En långdragen tjock gul eller grön snuva kan tyda på bakterieinfektion, som kan behandlas med antibiotika. Vid allergisk snuva har kortisonsprej god effekt. Kontakta vårdcentralen om du […]

Läs mer

Stafylokocker(staphylococcus aureus, gula stafylokocker)

Gula stafylokocker är bakterier som orsakar allvarliga, svårbehandlade infektioner. Gula stafylokocker är en av de vanligaste bakterierna. Kontakta vårdcentralen om du har en hudinfektion som inte ger med sig efter egen behandling eller om du, i samband med en hudinfektion, blir sämre och får feber och sjukdomskänsla. Stafylokocker kan också ge upphov till matförgiftning.

Läs mer

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna (OSAS)

Obstruktivt sömnapnésyndrom innebär att man får ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen. Symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom är bland annat snarkning och att man känner sig trött eller sömnig under dagen. Kontakta vårdcentralen om du har symtom på obstruktivt sömnapnésyndrom.

Läs mer

Skorv

Skorv, eller mjölkskorv, är ett slags stora gulvita mjäll i hårbotten hos spädbarn. Det är mycket vanligt och helt ofarligt. Du kan själv behandla skorv med barnolja, salicylsyrevaselin eller kortisonkräm. Kontakta din BVC-mottagning om råden inte hjälper, eksemet sprider sig eller huden i hårbotten blir röd och irriterad.

Läs mer

Nästäppa

Med nästäppa menas att det är svårt eller omöjligt att andas genom näsan. Nästäppa kan bero på exempelvis infektion, allergi eller graviditet. Du kan lindra med koksaltlösning eller nässprej. Kontakta din vårdcentral om du inte blir av med nästäppan.

Läs mer

Svampinfektion hos barn

Läs mer

Ménières sjukdom

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som kännetecknas av återkommande anfall av yrsel, hörselnedsättning, tinnitus eller lock för örat. Kontakta din vårdcentral om du upprepade gånger får samtidiga attacker av yrsel, tinnitus och nedsatt hörsel på ena örat.

Läs mer

Skära sig (självskador)

Att skära sig medvetet med vassa föremål är ett tecken på att man inte mår bra. För att bryta ångesten och depressionerna måste man söka vård. Terapi och läkemedel är två behandlingsmetoder. Ett första steg är att kontakta en vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Läs mer

Röda hund (rubella)

Röda hund är en klassisk barnsjukdom som nästan inte finns i Sverige längre eftersom de flesta barn vaccineras. Sjukdomen börjar som en förkylning och sedan kommer blekröda eller brunaktiga utslag i ansiktet och på kroppen. Kontakta vårdcentral om du misstänker röda hund. Röda hund är anmälningspliktig.

Läs mer

Scharlakansfeber (scarlatina)

Scharlakansfeber orsakas av bakterier, grupp A-streptokocker, och är i dag en ganska ovanlig barnsjukdom. Första tecknen är feber, halsont och illamående. Sen kommer småknottriga utslag. Senare fjällar huden. Scharlakansfeber behandlas med antibiotika. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Doftöverkänslighet

Doftöverkänslighet innebär att man inte tål dofter eller kemiska ämnen. Ofta gäller det dofter och kemikalier som finns i vår omgivning, men även det som människor har på sig i form av hygienartiklar, tvättmedel och rengöringsmedel ger symtom.

Läs mer

RS-virus hos barn

RS-virus orsakar årliga epidemier. Infektionen börjar som en vanlig förkylning, men svårigheter att mata barnet kan vara det första tecknet på infektion hos barn upp till en månad gamla. Slemproduktionen blir efter hand riklig med bubblor kring näsborrar och mun. Om ett litet barn får en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvårigheter bör […]

Läs mer

Munsår

Munsår består av grupper av små vätskefyllda blåsor på och runt läpparna. Orsaken är oftast så kallat herpesvirus men kan också vara bakterier eller förkylningsvirus. Smittan överförs vid direkt munkontakt. Förebygg genom att tvätta händerna, inte peta hål på blåsorna och undvika munkontakt.

Läs mer

Svinkoppor (impetigo)

Svinkoppor, som även kallas impetigo, är en ytlig, smittsam hudinfektion som beror på bakterier. Infektionen ger symtom i form av utslag, blåsor och sår. Tvätta flera gånger om dagen så att sår och blåsor torkar ut. Vänd dig till vårdcentralen om behandlingen inte hjälper inom en vecka, om du har många koppor i ansiktet alternativt […]

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn och unga, kan uppkomma från vissa traumatiska händelser som upplevs så svåra att barnet inte klarar av att ta sig igenom krisen utan drabbas av psykiska symtom. Det bästa sättet för ett barn att komma över en traumatisk händelse är föräldrarnas eller någon annan viktig vuxens möjlighet att hjälps barnet […]

Läs mer

Hosta

Hosta är kroppens naturliga sätt att reagera på irritation i andningsvägarna. Varm eller ljummen dryck kan lindra vid hosta. Om hostan inte går över inom två, tre veckor eller om den är kombinerad med andra symtom bör du kontakta vårdcentralen. Vänd dig till akutmottagning på sjukhus om du har svårt att andas eller om ditt […]

Läs mer

Influensa

Influensa är en virussjukdom. Den utvecklas ofta till en epidemi som sprids snabbt mellan länder. Smittan sprids både genom luften och genom kontakt. Typiska tecken kan vara hög feber, muskel- och ledvärk. Äldre personer och vissa andra riskgrupper bör vaccinera sig årligen. Om du är frisk i övrigt, kan du bara lindra besvären. Antibiotika biter […]

Läs mer

Hicka

Hicka beror på sammandragningar i diafragmamuskeln i mellangärdet. Det är oftast ofarligt, men kan ibland bero på någon sjukdom. Knep som kan hjälpa är att hålla andan eller dricka ett glas vatten. Kontakta din vårdcentral om hickan inte går över.

Läs mer

Heshet (Hes)

Heshet beror oftast på stämbandskatarr. Det innebär att stämbanden är inflammerade och svullna. Hes blir man oftast vid förkylning. Om du är hes under mer än tre veckor bör du kontakta din vårdcentral eftersom det kan vara tecken på en allvarlig sjukdom.

Läs mer

Polio (barnförlamning)

Polio eller barnförlamning är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av virus och angriper nervcellerna i ryggraden. Polio sprids via infekterat vatten och avlopp och drabbar oftare barn än vuxna, därav namnet barnförlamning. Polio finns inte i Sverige längre eftersom vi vaccinerar. Kontakta vården om du haft polio som barn och fått tillbaka besvären.

Läs mer

Mollusker

Mollusker är små vårtliknande upphöjningar i huden som orsakas av virus och smittar genom nära kroppskontakt. Oftast ger de inga besvär och läker ut av sig själva. Vänd dig till din vårdcentral om ditt barn får en infektion eller eksem i området kring molluskerna.

Läs mer

Herpes i munnen (herpes simplex)

Munherpes beror på ett virus som heter herpes simplex. Det ger munsår med små vätskefyllda blåsor. Viruset smittar framför allt under utbrott och genom direktkontakt. Om du är i sista månaderna av din graviditet och får ett herpesutbrott för första gången ska du ta kontakt med mödravården eller din barnmorska. Har du svåra besvär kan […]

Läs mer

Stamning

Stamning innebär en störning i flytet när man talar. Man kan till exempel upprepa stavelser eller ha svårt att komma igång att tala. Man kan även bli totalt blockerad när man pratar. Utredning av stamning görs av en logoped. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn stammar.

Läs mer

Halsfluss(tonsillit)

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som beror på bakterier eller virus. Vid halsfluss gör det ont att svälja och du kan få feber. Barn kan få hosta och snuva. Receptfria läkemedel lindrar feber och värk. Läkare kan ordinera antibiotika om bakterier ligger bakom. Operation kan bli aktuell vid täta återfall.

Läs mer

Ebola

Symtomen för Ebola är akut feber, huvudvärk, muskelvärk, torrhet i svalget, svaghet följt av yrsel, blodiga kräkningar och diarréer och blödningar ur kroppsöppningarna. Risken att bli smittad av ebola i Sverige är mycket liten. Det är något som skulle kunna hända om en person som smittats av ebola i Västafrika reser till Sverige innan sjukdomen […]

Läs mer

Halsböld

En halsinfektion kan leda till att du får en halsböld. Det är en svullnad inuti halsen som gör att du kan få svårt att svälja, gapa och tugga. Du bör kontakta din vårdcentral om du har en halsinfektion som inte blir bättre trots att du äter penicillin, eller om du svullnar på ena eller bägge […]

Läs mer

Magsjuka hos barn (maginfluensa barn)

Magsjuka beror oftast på ett smittsamt virus och i vissa fall på bakterier. Det finns ingen speciell behandling mot magsjuka som beror på virus. Men det är viktigt att se till att barn får i sig vätska för att inte bli uttorkade om de kräks eller har diarré. Vänd dig till barnakuten om barnet mår […]

Läs mer

Kräkningar hos barn

Kräkningar hos barn kan bero på kolik, infektion, förgiftning eller oro/stress. Spädbarn kan kräkas flera gånger dagligen utan att det är tecken på sjukdom. Kontakta vården om ditt barn är under ett år och du inte vet varför det kräks eller om det visar tecken på uttorkning. Om barnet kan ha fått i sig något […]

Läs mer

Bihåleinflammation (rinosinuit, sinuit)

Bihåleinflammation, rinosinuit, är en inflammation i ett eller flera av de luftfyllda hålrummen, bihålorna, innanför ansiktet. Du kan få värk i kinderna, kring ögonen, i pannan eller i tänderna i överkäken. När en förkylning inte ger med sig inom tio dagar bör du kontakta vårdcentralen.

Läs mer

Afasi

Afasi är en språkstörning som kan uppstå efter en hjärnskada, exempelvis stroke. Tecken på afasi är att man har svårt att uttrycka sig eller att förstå det man hör. Man kan även ha svårt att räkna eller känna igen siffror.

Läs mer

Kikhosta

Kikhosta är en mycket smittsam infektion som orsakas av en bakterie som sätter sig i luftvägarna. Bakterierna bildar ett gift som ger kikhostans speciella symtom. Det kan ta veckor eller månader innan besvären går över. Förebygg kikhosta genom att vaccinera ditt barn. Kontakta barnavårdscentralen om ditt barn är smittat, har kikhosta eller har fått nya […]

Läs mer

Hål i tänderna hos barn (karies hos barn)

Karies är en tandsjukdom som orsakar hål i tänderna. När man ätit något, speciellt något sött, börjar syror att bildas i munnen. Syrorna löser gradvis upp emaljen på tandens yta och ett hål bildas. Kontakta tandläkare om du upptäcker kariesskador hos ditt barn. Tidiga kariesangrepp kallas kritkaries och kan se ut som vita fläckar eller […]

Läs mer

Höstblåsor (enterovirus, hand-, fot- och munsjuka )

Höstblåsor är en virusinfektion som är vanlig bland barn upp till tio år. Vuxna kan få höstblåsor men det är ovanligt. Blåsorna sitter i munnen, och ibland på händer och fötter. Sjukdomen är ofarlig och går över efter ungefär en vecka.

Läs mer

Hörselnedsättning

Hörselnedsättning är oftast något som följer det naturliga åldrandet. Även sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar i örat kan ligga bakom hörselnedsättningen. Kontakta en jourmottagning eller akutmottagning om du plötsligt får dålig hörsel på ena örat, hör dåligt efter dykning eller efter ett slag mot örat, och om du samtidigt har smärtor eller yrsel.

Läs mer

Huvudvärk hos barn

Huvudvärk hos barn är oftast spänningshuvudvärk. Den ger en molande värk. Migrän, som också kan förekomma hos barn, är mer pulserande och dunkande. Om barnet har återkommande huvudvärk är det viktigt att ta reda på vad den beror på för att eventuellt kunna åtgärda värken. Värken går ofta över med vila och värktabletter.

Läs mer

Ljumskbråck hos barn

Ljumskbråck hos barn är medfödda och drabbar pojkar tio gånger oftare än flickor. Barnet har sällan besvär av bråcket men kan ibland känna en tyngd eller obehagskänsla. Vid enstaka fall kan barnet få en smärtsam inklämning av tarmen. Kontakta vårdcentral om ditt barn har en knöl i ljumsken eller pungen, och akutmottagning vid smärtor i […]

Läs mer

Födoämnesallergi (matallergi)

Födoämnesallergi eller allergier mot livsmedel är vanligare hos barn än hos vuxna. Den som är allergisk mot annat, till exempel björkpollen, kan också vara överkänslig mot vissa livsmedel. Bästa behandlingen är att undvika livsmedel som du är allergisk mot. Vid allvarliga allergiska reaktioner ska du söka vård akut.

Läs mer

Fetma hos barn

Fetma hos barn är ett problem som har ökat kraftigt i många länder, däribland Sverige under de senaste decennierna. Ofta börjar barnfetma mellan tre och sju års ålder. Grundläggande i behandlingen är att ändra kost- och motionsvanor, vilket sker med stöd av föräldrar och av barnsjukvården.

Läs mer

Frakturer hos barn (benbrott hos barn)

Fraktur eller benbrott inträffar när ett ben i kroppen överbelastas. Det gör ont och området kan svullna. Hos ett litet barn kan onormal rörlighet eller en felställning också skvallra om en fraktur. Om du misstänker en fraktur se till att den kroppsdel som är skadad hålls stilla och sök vård på närsjukhus eller sjukhusets akutmottagning. […]

Läs mer

Femte sjukan

Femte sjukan är en ganska vanlig virussjukdom bland barn i skolåldern som kommer i epidemier, precis som andra barnsjukdomar, till exempel vattkoppor. Smittan sprids via luftvägarna. Typiska symtom är utslag och klåda. Det finns ingen medicin som botar men du kan lindra symtomen. Kontakta vården om du är gravid, om du har en blodsjukdom eller […]

Läs mer

Förstoppning hos barn

Förstoppning betyder att barnet bajsar mer sällan än varannan dag, att avföringen är hård och svår att få ut och att det gör ont när barnet bajsar. Sök vård om ditt barn är förstoppat under en längre tid eller om barnet ammas och är förstoppat.

Läs mer

Tourettes syndrom hos barn

Tourettes syndrom hos barn innebär att barnet har så kallade tics. Tics betyder att barnet gör ofrivilliga rörelser och ger ifrån sig plötsliga ljud. De flesta barn med tics har också svårt att koncentrera sig, är överaktiva och har svårt att kontrollera sina impulser. Kontakta vården om ditt barn under en längre tid gör upprepade […]

Läs mer

Feber hos barn

Feber hos barn är oftast en naturlig reaktion på en infektion orsakad av bakterier eller virus. Virusinfektion är den vanligaste orsaken till feber hos barn. Måttlig feber (38-39 grader Celsius), om ditt barn i övrigt är opåverkat, behöver inte behandlas med febernedsättande. Kontakta BVC, barnläkarmottagning eller barnakuten om ditt barn är under tre månader och […]

Läs mer

Dyslexi (läs- och skrivsvårigheter)

Dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med att läsa och/eller att skriva. En logoped eller speciallärare kan göra en dyslexiutredning. Själva dyslexin kan inte botas, men hjälpmedel kan underlätta tillvaron.

Läs mer

Dysmeli

Dysmeli är ett medfött funktionstillstånd med skador på en eller flera extremiteter, det vill säga armar eller ben. Orsaken till att barn i dag föds med dysmeli är okänd, men ärftlighet kan spela in. Behandling är ofta operation, träning och hjälpmedel. Föräldrar som får barn med dysmeli får kontakt med särskilda behandlingsgrupper redan på BB.

Läs mer

Sängvätning hos barn (enures)

Sängvätning är ett ganska vanligt problem bland barn. Oftast finns en kroppslig orsak även om psykisk stress ibland kan bidra. Att låta barnet kissa på toaletten precis innan det går och lägger sig kan förebygga sängvätning. Ibland kan barnet behöva väckas under sin sömn för att gå upp och kissa.

Läs mer

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn (andningsuppehåll)

Obstruktivt sömnapnésyndrom hos barn betyder att barnet har andningsuppehåll på grund av trånga luftvägar. Det gör att barnet snarkar och sover dåligt. Barnet andas mot ett motstånd och rör sig mycket i sömnen för att luftvägarna ska bli friare. Bristen på god sömn gör att barnet kan bli trött eller hyperaktivt om dagarna. Om ditt […]

Läs mer

Downs syndrom

Downs syndrom är en utvecklingsstörning av varierande grad. I Sverige föds cirka 120 barn med Downs syndrom varje år. Orsaken i det enskilda fallet är okänd. Under graviditeten kan Downs syndrom påvisas med ultraljud och andra tester. Personer med Downs syndrom kan utvecklas mycket genom stimulans, habilitering och andra insatser.

Läs mer

Diabetes hos barn (typ 1-diabetes mellitus)

Diabetes mellitus typ 1 beror på att bukspottkörteln helt eller delvis slutat att producera insulin. Blodsockerhalten blir därmed för hög. Det är viktigt att tidigt upptäcka och börja behandla diabetes hos barn och unga för att undvika att de blir svårt sjuka. Tecken på diabetes kan vara att ditt barn måste kissa ofta, är mycket […]

Läs mer

Diarré hos barn

Diarré kallas det när barnet flera gånger per dygn har mycket lös avföring. Diarré beror ofta på en tarminfektion, överkänslighet mot ett ämne eller förgiftning av dåligt tillagad mat. Ofta får barnet magsmärtor, feber, illamående och kräkningar. Kontakta barnakuten i vissa fall – se nedan.

Läs mer

Smärtor i pungen

Smärtor i pungen hos pojkar kan bero på att en av testiklarna har vridit sig. Det kan också bero på att ett bihang på testikeln har vridit sig eller på ett inklämt ljumskbråck. Besök omedelbart akutmottagning om ditt barn har ont i pungen.

Läs mer

Skelning hos barn (skelögdhet hos barn)

Skelning hos barn beror ofta på att nervfunktionen till ögonmusklerna och ögonrörelsernas samordning inte fungerar. Skelar ditt barn kontakta BVC. I vissa fall kan glasögon räcka för att avhjälpa skelningen. Tidig behandling är viktig för ett bra resultat.

Läs mer

Cerebral pares (CP)

Cerebral pares, cp, betyder förlamning genom hjärnskada och är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år får drygt 200 en cp-skada.

Läs mer

Depression hos unga

Depression hos unga är ganska vanligt. Du kan då känna dig ledsen, nedstämd och deprimerad utan att veta varför, ha svårare att koncentrera dig, uppleva mer ångest och oro samt känna att du är mindre värd än andra. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, erbjuder samtal med en psykolog. En djup depression kan leda till […]

Läs mer

Böjveckseksem

Böjveckseksem är en växande sjukdom i Sverige. Mellan 15-20 procent av alla barn drabbas. Eksemet kommer redan när barnet är litet och sitter oftast i knä- och armveck. Klåda följs av utslag. Förebygg genom att smörja in, göra kloka kläd- och kostval samt ha en bra hemmiljö. Behandling håller eksemet i schack. Hos de allra […]

Läs mer

Bränd av manet

Läs mer

Muntorrhet

Muntorrhet beror på att salivkörtlarna (spottkörtlarna) producerar för lite saliv. Muntorrhet kan orsakas av läkemedelsbehandling, stress, sjukdom eller strålbehandling. Du kan minska skadorna från muntorrheten genom att sköta om tänder och munhåla väl samt ha en bra kosthållning.

Läs mer

Bulimia nervosa

Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.

Läs mer

Svimning

Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att hjärnan inte får tillräckligt med blod. Att svimma är sällan tecken på något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller […]

Läs mer

Ryggmärgsbråck

Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning av ryggmärgen som kan leda till fysisk och psykisk funktionsnedsättning. I de fall då ryggmärgsbråcket inte täcks av hud opereras barnet inom två till tre dygn efter förlossningen. För att minska risken för ryggmärgsbråck rekommenderas kvinnor som vill bli gravida att ta B-vitaminet folsyra.

Läs mer

Rotavirus

Rotavirus är en vanlig orsak till magsjuka och kan i vissa fall leda till svåra diarréer. I första hand drabbar viruset barn och sprids via händer och kontakt med avföring och smittade föremål. Besvären börjar ofta med kräkningar. Sjukdomen är självläkande och pågår knappt en vecka. För att inte torka ut ska man dricka mycket. […]

Läs mer

MRSA

MRSA, methicillinresistent Staphylococcus aureus, är en stafylokockbakterie som har blivit motståndskraftig, resistent, mot vanlig antibiotika. Det betyder att bakterien inte längre påverkas av våra vanligaste penicilliner och penicillinliknande antibiotika. I övrigt skiljer den sig inte från vanliga gula stafylokocker.

Läs mer

Påssjuka

Påssjuka är en smittsam sjukdom som ger svullnad och inflammation i bland annat öronspottkörteln. Vaccination är enda sättet att förebygga påssjuka. Enligt smittskyddslagen är påssjuka en ”anmälningspliktig sjukdom”. Om du misstänker att du eller ditt barn har påssjuka, måste du därför kontakta din vårdcentral för att få en diagnos. Ju äldre du är när du […]

Läs mer

Blöjutslag

Många småbarn får någon gång utslag under blöjan, särskilt vid magsjuka och antibiotikabehandling. Utslagen beror på att huden kommer i kontakt med framförallt avföring, oftast i samband med diarré. Genom täta blöjbyten och skyddande kräm kan du oftast själv behandla blöjutslagen. Kontakta barnavårdscentralen om besvären inte blir bättre eller förvärras.

Läs mer

Huvudlöss (hårlöss, löss)

Huvudlöss är vanligt bland barn. De sprids genom kontakt huvud mot huvud. Det är viktigt att behandla för att hindra spridning. Du kan köpa receptfria lusmedel på apoteket och behandla själv. Lössen beror inte på dålig hygien.

Läs mer

Autism hos barn

Autism betyder att barnet har svårt att ta in och tolka information. Framför allt har autistiska barn svårt att sätta sig in i andra människors situation och förstå hur de tänker. Autistiska barn har också ett begränsat beteende och ensidiga intressen. Om du tycker att ditt barn har sådana problem ska du kontakta barnavårdscentral eller […]

Läs mer

Astma hos barn

Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar sig samman i kramper och försvårar andningen. Kontakta vården om barnet har en täppthet i bröstet, tung andhämtning och pipande andning eller långvarig hosta.

Läs mer

Hemangiom (smultronmärke)

Information om handledsbrott hos barn kommer att tas fram. Under tiden kan du läsa om det genom att klicka på länkarna till höger. Mer information Hemangiom är godartade blodkärlstumörer som är mycket vanliga. Hemangiom förekommer oftare hos flickor och hos barn som är för tidigt födda. De flesta hemangiom ger inga besvär och försvinner av […]

Läs mer

Anorexia nervosa (anorexi)

Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.

Läs mer

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom (AS) är en funktionsnedsättning som innebär ett annorlunda sätt att tänka och uppleva omvärlden. AS kännetecknas av att personen bland annat har svårigheter med inlevelseförmågan, begränsade intressen och svårt att koncentrera sig. Personer med AS kan också ha svårt att samordna sina rörelser. AS är ofta ärftligt. Kontakta vården om du tycker att […]

Läs mer

Testikelcancer

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män mellan 20 och 45 år. Orsaken är inte helt känd. Det vanligaste tecknet är att en testikel plötsligt blivit större och känns svullen. Den kan även kännas hård och knölig. Kontakta din vårdcentral vid dessa besvär eller om du har diffusa smärtor eller tyngdkänsla i pungen.

Läs mer

Pollenallergi

Pollenallergi drabbar många människor flera månader om året. Reaktionen kan skilja sig från dag till dag beroende på hur mycket pollen som finns i luften. Faktorer i både arv och miljö ligger bakom. De vanligaste besvären kommer från ögon, näsa, luftvägar och hud. Att följa pollenrapporterna är en del av egenvården. Behandlingen omfattar läkemedel och, […]

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokocker är bakterier som bland annat orsakar halsfluss, svinkoppor och scharlakansfeber. Streptokocker sprids både genom droppsmitta när man hostar och nyser och vid direktkontakt. Halsfluss och scharlakansfeber behandlas som regel med penicillin. Svinkoppor behandlas i första hand med tvål och vatten. Kontakta vårdcentralen vid behov.

Läs mer

Affektanfall

Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och får krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom, ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt. Prata gärna med BVC om du är orolig och behöver stöd.

Läs mer

Pollenallergi

Pollenallergi drabbar många människor flera månader om året. Reaktionen kan skilja sig från dag till dag beroende på hur mycket pollen som finns i luften. Faktorer i både arv och miljö ligger bakom. De vanligaste besvären kommer från ögon, näsa, luftvägar och hud. Att följa pollenrapporterna är en del av egenvården. Behandlingen omfattar läkemedel och, […]

Läs mer

Mässling

Mässling är en virussjukdom som tack vare vaccination numera är ovanlig i Sverige. Den smittar via luftvägarna eller ögonens slemhinnor. Mässling ger först hög feber, ögonirritation, torrhosta och sedan utslag. Kontakta infektionsklinik eller barnklinik om du misstänker att du eller ditt barn har smittats av mässling.

Läs mer

Insektsallergi (geting- och biallergi)

Insektsallergi innebär att du reagerar på det gift som getingar, bin och humlor sprutar in när de sticks. Om du råkar ut för insektsstick i munnen, svalget eller ögonen ska du söka läkare. Det gäller också om du blir illamående eller får svårt att andas efter att ha blivit stucken av en insekt.

Läs mer

Nässelutslag

Nässelutslag är när kroppen reagerar med utslag mot något främmande. Det kan till exempel vara mot olika födoämnen, läkemedel, kyla, värme eller tryck. Nässelutslag kan vara besvärande, men de är oftast helt ofarliga och försvinner av sig själva.

Läs mer

Mask i magen (springmask, spolmask)

Springmasken är den vanligaste tarmparasiten i Sverige. Den är ofarlig, men orsakar en infektion som gör att det kliar i stjärten. Det är främst barn som får den, men masken förekommer även hos vuxna. De flesta barnfamiljer har någon gång drabbats. Oftast kan du behandla infektionen själv med receptfria tabletter. Kontakta din vårdcentral om egen […]

Läs mer

Krupp (falsk krupp, croup)

Krupp, tidigare kallad falsk krupp, beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika förkylningsvirus.

Läs mer

Glutenintolerans

Glutenintolerans, celiaki, innebär att man inte tål gluten. Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn. Symtomen varierar och därför kan sjukdomen vara svår att upptäcka. Trötthet, mag- och tarmbesvär samt viktminskning kan vara tecken på glutenintolerans. Kontakta vårdcentralen om du misstänker att du är glutenintolerant.

Läs mer

Födoämnesallergi (metallalergi)

Födoämnesallergi eller allergier mot livsmedel är vanligare hos barn än hos vuxna. Den som är allergisk mot annat, till exempel björkpollen, kan också vara överkänslig mot vissa livsmedel. Bästa behandlingen är att undvika livsmedel som du är allergisk mot. Vid allvarliga allergiska reaktioner ska du söka vård akut.

Läs mer

Astma hos barn

Astma är en inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av slembildning och att musklerna som omsluter luftrören drar sig samman i kramper och försvårar andningen. Kontakta vården om barnet har en täppthet i bröstet, tung andhämtning och pipande andning eller långvarig hosta.

Läs mer

Kolik hos spädbarn

Kolik är när ett spädbarn, som i övrigt är friskt, skriker i minst tre timmar mer än tre dagar i veckan utan synbar förklaring. Kolik är inte farligt men kan vara mycket ansträngande för familjen. Kontakta BVC för att utesluta att barnet har någon annan sjukdom.

Läs mer

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och antalet fall växer ständigt. En knöl eller knuta i eller kring bröstet är det vanligaste tecknet på cancer. Tidig upptäckt ökar möjligheten att bota sjukdomen. Operation som kombineras med strålbehandling är en metod för att behandla bröstcancer.

Läs mer

Astma

Astma är en luftvägssjukdom som kännetecknas av en inflammation i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. De allra flesta får lindriga besvär medan en mindre del har en svår form av astma. Ju snabbare din astma kan båbörja behandlas desto mindre problem får du i framtiden. På vårdcentralen får du hjälp […]

Läs mer

Allergi (överkänslighet)

Allergi och annan överkänslighet medför att kroppen reagerar på ämnen som vi människor vanligen tål. Besvär som beror på överkänslighet får du oftast i ögon, näsa, luftvägar, mage /tarm och på hud. Det finns mycket du kan göra själv för att minska besvären. Kontakta vården om du får svårt att andas eller om du har […]

Läs mer

TIA (transitorisk ischemisk attack)

TIA, transitorisk ischemisk attack, innebär att en del av hjärnan drabbas av övergående syrebrist. Orsaken är en övergående blodpropp i hjärnan. Ring genast 112 om du eller en närstående känner en plötslig domning, förvirring, synstörning eller får problem att gå. Med tidig diagnos och behandling går det att minska risken för en senare stroke.

Läs mer

Allergi hos barn

Allergi hos barn kan utlösas vid kontakt med allergiframkallande ämnen i vår miljö. Det kan till exempel vara pälsdjur, pollen och födoämnen. Pricktest kan visa om ditt barn är allergiskt. Kontakta vården om ditt barn har allergiska besvär.

Läs mer

Affektanfall (affektkramp)

. Affektanfall (affektkramp) Affektanfall är ganska vanligt bland små barn. Barnet skriker besinningslöst, tappar andan, svimmar och får krampaktiga ryckningar. Affektanfall är ingen sjukdom, ett anfall kan vara otäckt men är ofarligt. Prata gärna med BVC om du är orolig och behöver stöd.

Läs mer

Hej världen!

Välkommen till WordPress. Det här är ditt första inlägg. Redigera eller radera det. Sedan kan du börja skriva!

Läs mer